Högbo Multi 2017

innanstart
TEAM FILLAUER – förväntansfulla och pirriga innan start …

Vi har tävlat en del tillsammans förut, bland annat Stockholm Rumble och Ulvjakten. Båda dessa har varit rogaining – dvs kontrollplock på mountainbike i valfri ordning under tre timmar och vi har placerat oss bra. Någon lagtävling i triathlon har vi också klarat av. Diskussionerna om att göra en multisporttävling har alltid funnits där, men det har aldrig blivit av. De senare åren har funderingarna av naturliga orsaker legat på is på grund av pågående skid- och kanotsatsningar mot stora mästerskap. Men nu, efter att jag bestämt mig för att inte satsa vidare mot Pyeongchang och en sommar av ”gör-vad-du-vill”, så anmälde vi oss till Högbo Multi.
I ett litet sätt att tacka för alla ortopedtekniska lösningar som företaget Fillauer hjälpt oss med under åren ville vi tävla i deras namn och passade dessutom på att utmana personalen. Vi fick med oss Kevin och Erik och vi blev två lag på startlinjen  –  TEAM FILLAUER och TEAM FILLAUER 2. Så kul att de hakade på och de gjorde en stark insats med tanke på sina orienteringsmeriter och kom i mål ca 30 minuter före oss.

Men blev det som jag tänk och trodde?! Nja, både ock… Att det skulle bli tufft det visste jag, men jag trodde aldrig att jag skulle ta så slut i mitt vänstra ben. 

Den inledande prologen och tillika en rogaining (löpning) gick riktigt bra och tog ca 22 minuter. Via växlingszonen för kartbyte (kartorna finns längst i inlägget) och ut på den lilla traillöpningen som tog oss till kanotarenan. Denna sträcka var riktigt bökig för mig med extremt mycket rötter och stenar – där tappade vi tyvärr väldigt mycket tid.

kanot
Sist ut på kanotmomentet, men plockade tid då vi orienterade rätt och paddlade bra. 

Kanotmomentet gick bra när vi väl kommit överens om vilken sida vi skulle paddla på och takten infann sig. Orienteringen fungerade klockrent och vi plockade lite tid på några av de framförvarande lagen. Efter paddlingen (ca 35 min) var det dags för den trixiga traillöpningen tillbaka till arenan för växling. Tappade ytterligare värdefull tid.

Dags för MTB-O och nya karta, två tuggor banan och vätska innan det bar iväg. Ronnie fick hålla i orienteringen, något som han klarade perfekt. Nu började jag känna att vi varit ute i drygt 85 min, men var fortfarande pigg i kroppen och huvudet trots att jag legat på nästa 95% av min maxpuls sedan start. Fick draghjälp tack vare den smidiga uppfinning som Ronnie kommit på och som monterats på hans sadelstolpe. Jag cyklade helt enkelt upp bredvid honom, tog tag i linan och la den runt kartstället. Backade sedan ner och fick där hjälp som gjorde att vi kunde hålla hög fart i lättcyklade partier och även en del stigar. Ronnie var riktigt stark och gjorde ett bra jobb – både med draghjälp och orientering och vi tog några placeringar under cyklingen som tog ca 79 min efter en kortare hinderbana i en lada vid sista kontrollen. Tack vare Ronnies styrka sparade jag mycket och välbehövlig energi inför det kommande momentet – orienteringslöpningen.

mtb
Tog placeringar i cyklingen tack vare Ronnies starka ben och fiffiga draganordning.

Byte av skor, en tugga banan, vatten och så iväg. Ut på det avslutande momentet samtidigt som det vinnande herrlaget var på väg in mål. Detta visste vi var det kritiska momentet och jag började nu bli riktigt trött. Även här var vi överens om att Ronnie skulle orientera. Fokus på att ta så lättframkomliga vägval som möjligt medan jag fokuserade på att ta mig fram så fort som möjligt – ibland lite löpning, ibland någon hoppvariant men tyvärr mer gångtempo än önskat. Efter kontroll fem var ett av vägvalen att simma 25 meter över ett litet sund – ett givet val då det var ett kortare alternativ men dessutom bjöd på välbehövlig svalka och kick. Efter den sjunde kontrollen (även en kanotkontroll) som låg i en myr var det som att benet blev gelé. Jag började få krampkänning i både vad och lår. Tog en gel vid två tillfällen, huvudet fick sitt men krafterna i benet var slut. Ronnie peppade, drog mig där det var möjligt och var hela tiden tydlig med hur långt det var kvar till nästa stigkors, till nästa kontroll, till mål. Detta var viktigt för att jag skulle kunna mobilisera mina absolut sista krafter och sträckan från sista kontrollen in mot mål var som en dröm. Det sista momentet tog nästan 90 min och vi gick i mål på tiden 4:12.39, lite mer än en timme efter segrarna.

lopning
Så här pigga var vi i början, men det var på slitna ben jag tog mig över mållinjen.

Men i det stora hela var det en fantastisk tävling, dag och helg. Jag sprängde flera gränser och jag är stolt att jag höll ihop det hela vägen. Vi var aldrig med och konkurrerande om några framskjutna placeringar, men det var heller inte att räkna med med tanke på löpningen. Högbo Bruk bjöd på bra väder och söndagens tur på de mer lättcyklade och uppmärkta MTB-lederna var ren och skär lycka. Omgivningarna är vackra och det var svårt att lämna för att åka hem. Kan mycket väl tänka mig ett träningsläger här då det finns både MTB för Ronnie och fina paddelvatten för mig. Nu blir det åter fokus på paddling då det bär iväg på EM i Bulgarien på onsdag.

Nedan finns kartorna från de olika momentet…

IMG_8733

prolog

kanoto

mtbo

ol

diverse

 

Dubbdäck och D-vitamin

IMG_3270

Efter en lång period med trist höstväder så bjöd helgen på strålande sol, några minusgrader och hög, krispig luft som jag har saknat hysteriskt … Så jag bytte gymmet mot mountainbiken och passade på att köra ett pass på lördagen och en på söndagen. Och vad jag har längtat efter solen, kylan och glädjen över att träna ute! Njöt varje sekund och lapade i mig solstrålar och fyllde på depåerna med D-vitamin. Vilken energiboost!
Foten blir ju långsamt bättre och även om MR-resultatet inte visade på några stora förbättringar i själva ödemet, så har jag mindre ont och det är det jag måste fokusera på. Nu längtar jag efter att få köra på snö och se hur det känns. Är mer spänd över foten än resten av kroppen som jag tror har mått bra av att köra alternativt. Snart är det det dags och jag vill tävla!

IMG_3271

IMG_3273

IMG_3272

Sol, surf och sightseeing …

bild7

Efter de två dagarna på Kolmården så drog vi vidare till Öland och Haga Park. Några hundra meter från vattnet och i utkanten av campingen, precis bredvid syrran och Mattias gamla Volkswagen–buss, slog vi upp vårt tält. Och det blev några helt grymma dagar! Att få spendera så många dagar med syrran och hennes familj – det känns som lyx och var dessutom en evighet sedan. Efter morgonens gemensamma frukost så gav de sig ner till surfstranden medan vi gav oss ut på egna äventyr, bland annat på några långa mountainbiketurer.

bild16

Det första svängen blev drygt 3,5 h och gick över det stora Alvaret. Vandringsleden som vi cyklade slingrade sig över det svenska stäpplandskapet bland grästuvor, kalkstenshällar och stora vattenpölar med kristallklart vatten. Stenrösena som markerade leden var dock bristfällig på sina ställen vilket ledde till en mindre omväg där cykeln fick ledas bland snår och taggbuskar …

bild12

På vilodagen låg havet spegelblankt, perfekt då vi hade laddat för sol och bad. Den långgrunda stranden gjorde det möjligt att prova på diverse aktiviteter. Jag testade bland annat SUP – Stand Up Paddle. Trots att vi hyrde den bredaste och stadigaste brädan så var det svårt. Att byta fotplacering var i princip omöjligt, men jag lyckades i alla fall hålla mig på benen – det blev bra träning för både bålstabiliteten och balansen. Jag paddlade även sittandes utan protes och det var förstås betydligt enklare. Utan protes var det även lättare att ta ett dopp när det blev för varmt. Ronnie som inte vindsurfat sedan tjugoårsåldern passade på att låna Mattias utrustning och imponerade inte bara på mig genom att enkelt ta sig upp och dra iväg.

Här kommer det så småningom in en bild när jag testar SUP för första gången …

Ingen riktig semester utan sightseeing. Som liten var Ronnie mycket på Solliden, hans morfar jobbade som beridare i Hovstallet och spenderade en massa somrar på Öland för att ta hand om kungafamiljens hästar. Så fredagen blev en dag full av roliga historier och gamla minnen om Solliden som avslutades med lunch på Kaffetorpet. Och när vi ändå var där så fick den stora borgruinen i Borgholm också ett besök av oss. Det är maffigt att vandra runt i de kyliga gångarna och föreställa sig hur det en gång såg ut.
Hemma igen på eftermiddagen drog surfisarna till stranden och jag och Ronnie tog på oss rullskidorna för en tur längs böljande rågfält och genom grönskande bokskog. Det är något speciellt att träna i nya och framförallt vackra omgivningar – man blir inspirerad och får massor av energi!

bild13

bild9

bild10

Sista dagen på Öland gav vi oss norrut. Hälsade på svärföräldrarna som ställt sin husbil vid Sandbybadets Camping. Efter en snabblunch åkte vi vidare till Böda vilket blev vår utgångspunkt för nästa långtur, dryga tre timmar, på mountainbike. Vi cyklade norrut längs den slingrande vandringsleden som gick på böljande tallhed och sandynor. Upp till norra udden och Trollskogen, till den vackra trollska eken och sedan tillbaka till bilen på snabbcyklade breda stigar och grusvägar.
Jag har aldrig haft så roligt på cykel någonsin! Jag var stark, snabb och miljön – love it! Svärföräldrarna bjöd på middag efter ett svalkande dopp och sedan tillbaka till Haga för att börja packa inför morgondagen. Då åker vi vidare till Kristianstad och O-ringen för MTB-O i tre dagar som börjar den 21 juli.

Avslutar med några sköna bilder …

bild5

bild6

bild8

bild11

bild14