Fjäderbyte och skatedebut

För någon vecka sedan besökte Ronnie en fjäderleverantör i västerort – Lesjöfors. Anledningen – vi behövde nya tryckfjädrar till mitt XT9-knä när jag ska köra skate. En katalog, några timmars analyserande av olika tråddiameter, innermått, slaglängd, fjäderkraft och ett exceldokument senare hade vi fått fram ett tjugotal tänkbara alternativ. Efter en gallring var vi nere i sex stycken som vi beställde.
Och det var med spänning som vi monterade dit den första fjädern i fredags eftermiddag för att ta de första skateskären. Siffror och värden på ett papper är en sak, känslan och effekten i verkligheten förstås en annan. Nummer ett kändes för hård, vi bytte till en lite mjukare. Hmmm … alldeles för mjuk – i med mer luft. Ökat lufttryck räckte inte, men kanske den fjädern skulle vara bra till diagonalåkningen?!
Byte till en tredje och nu kändes det bättre. Vågade lita på att fjädern skulle bära mig vid lättare belastning, men samtidigt tryckas ihop vid hårdare. Okej, nu hade vi en fjäder som fungerade hyfsat för att testa själva skatetekniken. Min allra första skateutrustning väntade och det var med julaftonskänsla som jag gick in i tunneln.
Om man bortser från min dåliga timing och koordination arm–ben så gick det över förväntan! Vi vred ut foten några grader för att få bättre vinkel mot snön, satte på rosa skate-spacer under bindning för att hjälpa skidan framåt och släppte ut lite luft för att lättare kunna trycka ihop fjädern framför allt uppför.
Jag for fram i tunneln med ett leende på läpparna! Det var riktigt kul och så stor skillnad mot att åka klassiskt – mer lekfullt och avslappnat. Under helgen blev det tre sessioner skate och två klassiskt. Andra dagen på skate gick betydligt bättre, både balans och teknik. Kände efter ett tag att jag nog behöver ändra vinkeln i foten för att kunna utnyttja fjädern optimalt – det blir till att testa i Bruksvallarna. Annars hade jag svårt att få till skären ordentligt, framför allt med vänsterbenet. Handlar nog om balans, men även att våga lita på protesen. Träna, öva, nöta …

Ps. Tack Lasse och gänget i Allsports skidshop för ert engagemang och vilja att dela med er av er kunskap.

2 x teknik …

Har äntligen lyckats konvertera teknikfilmerna från landslagslägret i Torsby. Lägret var det andra för i år och bestod av fem dagar hård träning, nyttiga tekniktips och socialt umgänge. En av de viktigaste delarna för min del var att försöka få till inställningen av skidåkarprotesen med XT9-knät – skidåkning är verkligen teknisk i dubbel bemärkelse. För att lösa problemet med min bristande teknik i diagonalåkningen behövde vi få till min tekniska utrustning. Vi hade en stor fördel av att kunna testa och se skillnaderna direkt i Torsby Skidtunnel. En viktig del blev videofilmning med tillhörande analys. Efter en hel del justeringar där vi bland annat släppte ut nästan all luft i dämparen, fick jag till en diagonal som kändes riktigt bra och som är något att bygga vidare på! Så här blev det till slut …