2:a på 3-dagars MTB-O i Boden

Igår avslutades O-ringens 3-dagars MTB-O med jaktstart och långdistans. Frågan inför starten var om jag skulle kunna behålla lugnet och förvalta de riktigt bra resultaten från de två tidigare etapperna…
Etapp 1, sprint. Gick i en terräng med massor av sand, stigar och väldigt fina tallhedar. Till skillnad från tidigare tävlingar var det här tillåtet att röra sig fritt i terrängen, dvs utanför markerade stigar och vägar. Efter start och en mindre bom till kontroll 1, bestämde jag att strunta i stigarna, köra på kompass och mölja rakt ut i terrängen. Ett vinnande koncept och jag slutade överraskande tvåa.
Etapp 2, medeldistans i samma terrängtyp. Även denna gång lönade det sig att delvis använda kompass och obanad terräng. Vinnaren från gårdagens etapp kom ifatt mig och jag försökte hänga henne, men på en lite längre asfaltssträcka upp mot Rödbergsfort drog hon ifrån. Ibland är det bättre med två starka ben… Höll ihop loppet riktigt bra och, trots något mindre bra vägval, slutade jag trea på etappen.
Då dagens tvåa felstämplat på första etappen betydde det att jag nu låg tvåa inför den avslutande jaktstarten… Med tanke på förra årets katastrof på just jaktstarten, försökte jag låta bli att tänka jaktstart och bara fokusera på att göra mitt lopp – och då förstås så bra som möjligt…
Etapp 3, jaktstart och långdistans. 20 minuter upp till ettan och bakom mig fem löpare, varav den närmaste ca 7 minuter efter. Med en gafflad bana gick det inte att ha koll på konkurrenterna och banan var mer traditionell, där vägvalen blev avgörande. Men det var tungtrampat och med syra i benet kom jag fram till kontroll fem. Och inser att de kommande sex kontrollerna ligger i en så kallad fjäril. Mittenkontrollen skulle tas tre gånger – 6, 9 och 12. Med 1:15000 blev det extremt svårt att hålla koll. Att läsa i farten var det inte till att tänka på. Men jag fixade det och gjorde en stabil avslutning. Trampade över mållinjen som andra tjej i D40 och så glad att jag höll min placering!
Ett bra facit 2-3-5 på etapperna och sammanlagt 2:a. Nöjd över min kyla och fokus – bra träning inför Sochi…

”Må bästa kvinna vinna …”

Individuell vistelserapportering

Jag har trots mina stora framgångar den gångna säsongen med både världscupseger och VM-medaljer i bagaget ännu inte testats för doping. Något som jag har tyckt varit lite märkligt. Jag trodde nog att alla medaljörer vid stora mästerskap automatiskt togs in för kontroll. För mig känns det som en självklarhet och det var nog med lite stolthet som jag tog emot brevet från Riksidrotts Förbundet tidigare i somras. Nu räknades jag till den lilla skara elitidrottare som:
– bedöms ha potential att nå världstoppen i kommande eller nästkommande VM, OS eller Paralympics.
– har en dokumenterad medaljkapacitet vid EM eller har nått upprepade medaljplaceringar vid världscup eller liknande tävlingar.

Sent igår kväll skickade jag alltså in min första vistelserapport till WADA – World Anti-Doping Association. Jag är en av totalt 240 elitidrottare (2013-07-05) i Sverige som ingår i den svenska kontrollpoolen. Som listad utövare ska jag en gång per kvartal meddela var jag befinner mig varje dag de kommande tre månaderna. Under en 60-minutersperiod (någon gång mellan 06.00–23.00) ska jag vara anträffbar för ett oanmält besök av en dopingkontrollant. Jag får dock själv välja vilken timme. Jag måste även meddela var jag ska sova, så att det är solklart var jag lägger mig. Och alltså vaknar upp följande morgon. Om jag upprepat missköter min rapportering eller inte befinner mig på rapporterad tid och/eller plats kan jag anmälas till bestraffning, till exempel avstängning.

Jag är med glädje tillgänglig för dopingkontroller – när som helst. Och jag hoppas någonstans att alla är villiga att göra det. Jag vill veta att de motståndare jag möter på startlinjen är rena och om jag förlorar vill jag göra det mot en konkurrent som är bättre än jag. En vinst eller förlust får aldrig bero på ett osportsligt beteende så som doping/fusk, men inte heller på ett orättvist poäng/klassificeringssystem.

Jag är stolt över att vara utvald och att få bidra i kampen mot doping …

För er som vill läsa mer om RF:s antidopingprogram och policy:
http://www.rf.se/Vi-arbetar-med/Antidoping2/

Statusuppdaterat …

Har nu varit hemma nästan en vecka sedan lägret i Idre med Zebastian och Albin. Det blev ett riktigt bra läger med mycket backträning – både stakning, klassiskt och skate. Kändes viktigt att ta vara på möjligheterna att träna i ordentliga motlut med tanke på att Stockholm trots allt är rätt platt … Det blev därför både A1 och en hel del intervaller i backe – 11 x 3 min klassiskt med tröga hjul och 3 x 20 min (skate, stakning, skate). Är superglad att jag känner mig så stark i stakningen uppför.

Passade på i slutet av lägret på de lugna passen att testa en ny inställning av knät – blev mer upprätt, inte lika sittande och kroppen vill ”ramla” framåt. Filmning av stakning med den gamla inställningen och sedan den nya. Analys i slowmotion för att kunna se detaljer – det blir att träna ytterligare på staktekniken.
Det blev även lite annan träning så som MTB, stavgång och styrka. Totalt hann vi med nästan 27 timmar på de åtta dagar långa lägret. Vi avslutade hela lägret med ett backrace – klassiskt för min del, 5,5 km på 24,27 och riktigt nöjd med loppet!
Toppenboende i en stor stuga i Idre Fjäll, god buffé varje dag i Värdshuset och strålande träningsväder. Renar utanför dörren varje dag och dalripor på fjället. Längtar redan tillbaka, men snart åker jag norrut igen. Då bär det iväg till O-ringen i Boden och MTB-O innan vi stannar till i Funäsfjällen för lite ”semester” innan nästa läger i Torsby den 4–8 augusti.