Vårt lilla torp ”Lugnet” eller Klarbäcken som det egentligen heter…
Efter O-ringen stannade vi till dag i Halmstad och Tylösand. Lyxade till det med en hotellnatt, promenadcykling längs Prins Bertils stig och ett dopp i havet innan vi fortsatte till torpet och lugnet. Det blev några sköna dagar med trevlig läsning i hängmattan, bad i Lersjön, sightseeing i Rottneros Park och några pass på hjul.
Köpte en ny mountainbike i början av sommaren och är verkligen sjukt nöjd. Den är 29 tum Specialized Epic Comp och den är galet snabb och lättcyklad – en ren njutning. Så, det blev förstås mycket cykel i omgivningarna kring Klarbäcken, men även lite rullskidor. Bland annat körde jag Hovfjällsracet (7,4 km uppför). Kanske inte så mycket race eftersom jag körde själv med Ronnie som hejarklack, men väl en riktigt lång och tuff intervall i A3-tempo. När jag körde sist var det mot Kalla och gänget för knappt ett år sedan, nu blev min tid lite blygsammare. Värmen gjorde att jag allvarligt funderade på att ge upp efter drygt halva backen. Det var som att hela kroppen brann och jag fick nästan panik. Men jag tog hela backen efter peppning och lite vatten.
Passade även på att ta tag i ett av de projekt som vi har kvar i torpet – måla om i hallen vid altandörren. Från betsat träpanel, orangemålad väv och terracottaplastmatta till vitmålat i tak och på väggar. Golvet fick samma snygga färg som resten av torpet – ljust grå. Det blev snyggt och fräscht, nu är det bara lite piff av badrummet kvar …
Lagom till att vi planerade att åka hem till Stockholm igen drog ett kraftigt regn- och åskoväder in. Hos svågern slog blixten ned och sprängde en stor gran medan vi bara fick några kortare strömavbrott. Men det läskigaste och samtidigt maffigaste var den storm som kom i samband med fronten. På bara några minuter blåste det upp till storm som varade i kanske en halvtimme. Det brakade och knakade i skogen runt omkring och flera träd blåste omkull. Ett av våra gamla fina äppelträd och gungmatteträd fick sig en rejäl omgång och tappade flera stora grenar. Men inga andra skador tack och lov!
Vi anländer till O-ringens camping utanför Kristianstad på söndag eftermiddag och är glada att vi anmälde oss sent till tävlingarna. Det resulterar i att vi hamnar på undantag, i utkanten av den enorma campingen, med skogen och Ola & Sebastian som grannar istället för mitt bland tusentals andra och långt till toaletten. Slår upp tältet, orienterar oss i O-ringenstaden, hämtar ut våra nummerlappar och äter middag i mässen. Förberedelser och taktiksnack inför morgondagens race innan läggdags.
Inför O-ringen och årets 3-dagars MTB-O hade jag en andra plats i klassen D40 att försvara från tävlingarna i Boden för ganska exakt ett år sedan. Men, det visade sig att det blev en uppgift för svår att klara av. Det finns flera faktorer till att det denna gång blev en blygsam placering. En av anledningarna kan ha varit de många internationella löparna som kört världscup i just MTB-O i trakten dagarna före. Men jag ska lite kort ta er igenom de tre dagarna …
Dag 1 | Frukost och sedan kort bilresa till etapp 1 i Åhus, medeldistans och en bana på drygt 8100 m – fågelvägen. På plats tidigt för att kolla in TC/arenan och mentalt förbereda mig. Målet är att gå ”rätt”, det vill säga sätta orienteringen och inte bomma. Jag är laddad vid start och gör ett bra lopp. Några av vägvalen är kanske inte optimala och jag gör några mindre krokar. Det är så rolig terräng med riktigt snabbcyklade stigar i gles tallskog. Jag kommer in på tiden 47.33 och en 11:e plats av 20 löpare. Känner mig stark och nöjd! Lunch, återhämtning och en kväll full av vägvalsanalysering.
Etapp 1, medeldistans i klassen D40.
Dag 2 | Lite längre biltur till tävlingsområdet idag, men fortfarande vid Hanöbukten. Idag är det dags för sprint, lite över 4000 m och en distans som jag tidigare haft lite problem med. Kartan har skala 1:7500, det är tätt mellan kontrollerna och jag har svårt att hinna med att läsa i farten. Tyvärr var det inte bara mina hjärnspöken som ställde till det idag … Direkt efter start så gick min kedja av. Hann tre tramptag och sedan small det. Funderade ett tag på att bryta, men ville gärna bli godkänd för att få vara med på den avslutande jaktstarten. Så – fram med mekar-prylarna, spräckte kedjan, på med kedjelås och så iväg. Tappade förstås mycket tid och trots att jag försökte tänka på att inte stressa så kom det en bom efter halva banan. Gjorde även ett mindre bra vägval på slutet och kom i mål som sista tjej. Men godkänd! Dock irriterad över min egen bristfälliga kontroll av cykeln innan start, en läxa att ta med sig. Efter lite lunch, ett svalkande havsbad och en sväng förbi byn Ripa var dock ilskan som bortblåst. En ljummen kväll och kartdiskussioner avslutade dagen.
Svalkande bad i höga vågor i Hanöbukten efter andra dagens tävlingar.
Dag 3 | Dags för den sista etappen på 3-dagars MTB-O, långdistans drygt 17 km och tillika jaktstart. Idag i Sölvesborg och med en bana som gick upp på Ryssberget, inte bara en gång. Gick ut som 15:e tjej och det blev en riktig utmaning. I 30-gradig värme trampade jag upp längs grusvägar, kilometer efter kilometer i en luft som stod still. Enda svalkan kom när man skulle ner för samma backe innan klättringen uppför nästa. Att trampa förbi andra löpare som leder cykeln uppför ger en mental boost … Jag gjorde ett bra lopp med ett par sämre vägval, men inga stora bommar. Kom i mål efter 2 h och 10 min … Och hade till min glädje plockat en placering och blev till slut 14:e tjej i klassen D40. Inget resultat att vara stolt över i sig, men det finns bitar som jag plockar med mig – styrkan, uthålligheten och envisheten.
Kartutsnitt från jaktstarten och tillika långdistansen etapp 3
Det här med MTB-O är verkligen en riktigt rolig sport, utmanade för både kropp och huvud. Allt måste stämma för att man ska kunna placera sig bra. Jag har upptäckt att jag riktigt konkurrenskraftig gentemot de andra tjejerna i cyklingen trots att jag bara trampar med ett ben. När jag dessutom jag får orienteringen att stämma så är jag högt upp i resultatlistan. Och det är ju där jag vill vara, så det gäller att fokusera hela vägen, något som jag hoppas klara av på MTB-O SM i Eksjö om några veckor.
Kolla in den här kortfilmen från första etappen på O-ringen. Observera gärna låten första halvan – en låt som blivit något av en maskotlåt för oss MTB-O:are i Haninge SOK…
Efter de två dagarna på Kolmården så drog vi vidare till Öland och Haga Park. Några hundra meter från vattnet och i utkanten av campingen, precis bredvid syrran och Mattias gamla Volkswagen–buss, slog vi upp vårt tält. Och det blev några helt grymma dagar! Att få spendera så många dagar med syrran och hennes familj – det känns som lyx och var dessutom en evighet sedan. Efter morgonens gemensamma frukost så gav de sig ner till surfstranden medan vi gav oss ut på egna äventyr, bland annat på några långa mountainbiketurer.
Det första svängen blev drygt 3,5 h och gick över det stora Alvaret. Vandringsleden som vi cyklade slingrade sig över det svenska stäpplandskapet bland grästuvor, kalkstenshällar och stora vattenpölar med kristallklart vatten. Stenrösena som markerade leden var dock bristfällig på sina ställen vilket ledde till en mindre omväg där cykeln fick ledas bland snår och taggbuskar …
På vilodagen låg havet spegelblankt, perfekt då vi hade laddat för sol och bad. Den långgrunda stranden gjorde det möjligt att prova på diverse aktiviteter. Jag testade bland annat SUP – Stand Up Paddle. Trots att vi hyrde den bredaste och stadigaste brädan så var det svårt. Att byta fotplacering var i princip omöjligt, men jag lyckades i alla fall hålla mig på benen – det blev bra träning för både bålstabiliteten och balansen. Jag paddlade även sittandes utan protes och det var förstås betydligt enklare. Utan protes var det även lättare att ta ett dopp när det blev för varmt. Ronnie som inte vindsurfat sedan tjugoårsåldern passade på att låna Mattias utrustning och imponerade inte bara på mig genom att enkelt ta sig upp och dra iväg.
Här kommer det så småningom in en bild när jag testar SUP för första gången …
Ingen riktig semester utan sightseeing. Som liten var Ronnie mycket på Solliden, hans morfar jobbade som beridare i Hovstallet och spenderade en massa somrar på Öland för att ta hand om kungafamiljens hästar. Så fredagen blev en dag full av roliga historier och gamla minnen om Solliden som avslutades med lunch på Kaffetorpet. Och när vi ändå var där så fick den stora borgruinen i Borgholm också ett besök av oss. Det är maffigt att vandra runt i de kyliga gångarna och föreställa sig hur det en gång såg ut.
Hemma igen på eftermiddagen drog surfisarna till stranden och jag och Ronnie tog på oss rullskidorna för en tur längs böljande rågfält och genom grönskande bokskog. Det är något speciellt att träna i nya och framförallt vackra omgivningar – man blir inspirerad och får massor av energi!
Sista dagen på Öland gav vi oss norrut. Hälsade på svärföräldrarna som ställt sin husbil vid Sandbybadets Camping. Efter en snabblunch åkte vi vidare till Böda vilket blev vår utgångspunkt för nästa långtur, dryga tre timmar, på mountainbike. Vi cyklade norrut längs den slingrande vandringsleden som gick på böljande tallhed och sandynor. Upp till norra udden och Trollskogen, till den vackra trollska eken och sedan tillbaka till bilen på snabbcyklade breda stigar och grusvägar.
Jag har aldrig haft så roligt på cykel någonsin! Jag var stark, snabb och miljön – love it! Svärföräldrarna bjöd på middag efter ett svalkande dopp och sedan tillbaka till Haga för att börja packa inför morgondagen. Då åker vi vidare till Kristianstad och O-ringen för MTB-O i tre dagar som börjar den 21 juli.
För första gången på flera år har jag haft semester – riktig semester … Vi började med att fira in dessa fyra veckor med lite bubbel, av den rosa sorten, med gott tilltugg. Trots det blygsamma intagandet så vaknade jag med migrän på lördagen och låg sedan hela helgen. Så himla onödigt på något sätt …
Felicia guidar oss i tigerbussen.
Utvilad var det sedan dags för sommarens första äventyr – Kolmården med Ronnie och Paulina. Yngsta tjejen jobbar som djurskötare där och har hand om rovdjuren, bland annat tiger, björn och lodjur. Så ett besök och närkontakt med både Felicia och några av världens största rovdjur hann vi med under två härliga dagar. Vi fick till exempel komma in i bussen som är nedgrävd inne i tigerhägnet och se dessa otroliga djur på väldigt nära håll. Chansen att få se hur årets björnungar, honan Andrea och hanen Varulven hade det inomhus tog vi också.
Varulven är en STOR brunbjörn …
Det blev en lång dag som sånär slutade med en gnufödsel. Dock bestämde sig honan för att vänta med nedkomsten tills hon var inne i stallet och tryggheten. Middag och övernattning på Vildmarkshotellet innan vi på tisdagen tog tag i de delar som vi inte hunnit se – bland annat delfinshowen och en mycket underhållande sälföreställning, men även den nyfödda gnukalven.
Solig väntan på föreställningen med pirater och sälar.
På eftermiddagen var det dags att dra vidare och vi styrde den proppfulla bilen mot Öland.
Helene Ripa 