VM i Finsterau 2017

vm_01
VM-silver i mixstafetten med Zebastian Modin och guide Johannes Andersson.
Längst till vänster Pierre Bryntesson och längst till höger Max Själin. 

Historien har en tendens att upprepa sig. Dåliga säsongsstarter med sjukdom eller skada följs upp med överraskande pallplatser på världscup eller mästerskap. Denna säsong har inte varit annorlunda…

Efter en sommar med 100% fokus på kanot och Paralympics i Rio och en rejäl förkylning efter snölägret i Saxnäs precis innan världscuppremiären Vuokatti var inte förutsättningarna de allra bästa och premiären blev ett fiasko. Bra träning runt nyår följdes upp av ytterligare en period av sjukdom – tur att jag valt att avstå världscupen i Ukriana. Denna gång var halsont som så småningom övergick i en segdragen hosta.
Åkte till VM i Finsterau, Tyskland med inte alltför höga målsättningar. Den inledande sprinten i skate skulle vara ett ”komma-igång-race” inför mixstafetten 4 x 2,5 km med Zebastian Modin. En stafett som är ett öppet race där de andra ländernas laguppställningar, deras totala procentsats och vår dagsform är avgörande. Jag och Zebastian dubblerar våra sträckor eftersom det bara är vi två medan de andra länderna har flera alternativ.
Och det blev precis en sådär spännande stafetten som det ska bli. Utfallet är ovisst ända fram till den sista sträckan och när mållinjen ska korsas. Vi plockade placeringar och tid för varje sträcka och när Zebastian gick ut på sista sträckan hade vi vittring på guldet. Men det var ett för stort tidsavstånd och vi kom tvåa, endast 21 sekunder efter suveräna Ukraina. Vi gjorde två starka sträckor var och vi lyckades ta ett VM-silver! Att samarbetet med hans guide Johannes Andersson har utvecklas så fort är fantastiskt och det vittnar de andra placeringar och medaljer som duon tog under mästerskapet på. För mig är det sjukt att vi kan vara med och konkurrera, jag är så stolt över att få tävla med och åter få kliva upp på pallen med en fighter som Zebastian…

vm_03
Med mycket vilja genomförde jag 15 km klassiskt…  

Den avslutande distansen 15 km klassiskt blev som väntat en riktig utmaning. Med en tuff slinga på 3 km där flera tunga backar skulle plockas blev det för alldeles för tungt. Min dåliga form och det sugande, blöta föret gjorde att jag inte ens var i närheten av vad jag vet att jag kan. Besviken och ledsen. Slutade 7:a av totalt 9 åkare.
Från detta mästerskap tar jag ändå med mig styrkan hos mig själv, att kunna prestera när det gäller men även andra lärdomar. Dock blir det nog det fantastiska engagemang som Pierre Bryntesson och Max Själin visade upp som hamnar högst upp. Det var länge sedan jag mötte sådant professionalism i alla led som hos dessa två. Med hjärtat på rätta stället, ett barns nyfikenhet och med en unik lyhördhet  gjorde de allt för att vi skulle kunna leverera. Och så hade vi riktigt bra skidor också…

Nu väntar några veckor på hemmaplan innan det är dags för säsongens viktigaste världscup – testeventet i Pyeongchang inför Paralympics nästa år. Fram tills dess ska jag försöka bli av med min hosta och komma i lite bättre form.

Läs mer om stafetten:
Ett skönt kvitto
Helene Ripa och Zebastian Modin tar VM-silver i stafett

vm_04

vm_02

Byte av element…

img_7051_just
Sprintkval och stolpe ut, slutade som 13:e tjej och precis utanför semifinal.

Året börjar lida mot sitt slut och det börjar bli dags att summera 2016. Men inte riktigt än, först lite ord kring säsongens första världscup…

Sommarens tuffa träning, både i gymmet och i på vattnet, har gjort mig starkare och mer explosiv. Att få testa vad den mer sprintbetonade träningen gjort med min kapacitet på skidor var något som jag verkligen såg fram emot. Men min otur med säsongspremiären verkar hålla i sig. När det var dags för världscupens första tävling i Vuokatti i december åkte jag dit med två veckors förkylning i bagaget. Det tillsammans med den blygsamma träningen på rullskidor och endast ett tjugotal pass på snö resulterade i ett uselt lopp. Besviken förstås, men samtidigt realist.
Jag vet att jag inte kan prestera på snö om jag inte tränat på snö. Dessutom brukar mina säsonger börja halvknackigt för att sedan ta sig framåt februari. Avstår därför från att åka nästa världscuptävling som går i Ukraina i mitten av januari till förmån för en ordentlig träningsperiod. Efter några veckors möjlighet att träna på Rudans konstsnöspår är det dock tyvärr åter barmark i Stockholm. Nu börjar det bli dags att leta upp snö…

img_7031
Fotosession innan träning – jag, Zebastian och hans guide Johannes. 

img_7114
Konstsnöspåret i Rudan i december tack vare IKJ:s engagemang.

img_7032
Ronnie var med i Vuokatti som vallare, banbesiktare, protesinställare mm.

Paralympics Sochi 2014

Galleri

Detta galleri innehåller 32 bilder.

Här kommer en massa bilder från tävlingarna som på ett eller annat sätt beskriver min ofattbara glädje och stolthet … Alla bilder är upphovsrättsskyddade och får ej användas utan tillstånd. Denna första bild visar en oförglömlig stund delad med min Snygging.

Stafettsilver!

3207641_2048_1152
Tre glada silvermedaljörer efter dramatiskt lopp. 

Vi bjöd på ett spännande lopp idag och det är lite så det känns med stafett – allt kan hända. Trubbel i starten gjorde att min taktik fick ändras från att ligga i tät till att försöka komma förbi och ta så många sekunder jag kunde på startsträckan. Zebastian och Albin gjorde en fantastisk andra-sträcka trots ett litet fall och jag gick ut strax efter Tyskland. Efter halva tredje-sträckan kom jag förbi Tyskland i en hårnålskurva och höll dem bakom mig. Mot Ukrainas framfart hade jag inget att sätta emot in mot växlingen. Grabbarna ut som tvåa och de körde om Ukraina och fångades in av både Ryssland och Norge ungefär samtidigt. Albins otroliga kyla och erfarenhet guidade Zebben på bästa sätt genom detta virrvarr och in mot stadion hade de kört om Norge och låg nu åter på en silverplats! De lyckades hålla undan och spurtade över mållinjen som andra lag …

Jag är så oerhört glad över att vara en del av detta – det finns inga som jag hellre vill ha i mitt stafettlag än just Zebastian och Albin. Deras krigarinställning, professionalitet och taktiska fingertoppskänsla är obetalbar! Tack grabbar, ni är bäst!

Mitt andra tack går till hela teamet runt omkring oss som stöttar, skriker, vallar, coachar, fixar tårtor mm – ingen glömd. Ett speciellt tack till Fredrik och ni andra som med en enorm lyhördhet och fingertoppskänsla stöttade och trodde på mig när det kändes som tyngst tidigare under säsongen. Det blev ju bra till slut, till och med bättre än jag vågat hoppats på!

Nu ska jag försöka ladda om, imorgon är det dags för det sista racet här i Sochi…

Sochi – here I come!

20140302_083635

En vecka i vackra Ridnaue, ca 1500 m.ö.h. – det gick ju snabbt … Här följer en resumé:
Dag 0 | Allt började på Arlanda (förstås) med en hel del övervikt, för tunga väskor och omfördelning vid incheckningen. Via VIP-kön genom säkerhetskontrollen då tiden började bli knapp, trots att Ronnie och jag var där i mycket god tid. Ett extremt tight mellanlandning i Berlin där vi fick rusa till nästa flight medförde att vi i München stod utan bagage. Hmm … Efter diverse byråkrati, bestämde vi att invänta nästa flyg och passade på att äta en sen lunch. Inget bagage. På nästa flyg från Berlin, ytterligare två timmar senare, fanns vårt bagage med och vi kunde äntligen ge oss iväg på den 2,5 timmar långa bilresan. Trafikolycka och stillastående i kö i ca en timme och vi checkade in på Hotel Schneeberg vid midnatt.

20140225_120942

Dag 1
 | Tog en liten sovmorgon och åt lyxfrukost vid niotiden. Sedan dags för det första passet, 1,5 timme klassiskt i strålande sol och fantastiska spår som slingrade sig fram i dalen. Vi körde tillsammans allihop och fick en del tips och trix från Johanna Ojala som gästspelade på detta läger. Ett trevligt pass, trots att kroppen var lite tung och seg efter resan. Helt slut vid lunchen, somnade som en stock och jag vakande efter två timmar med dundrande huvudvärk. Lyckades dock få i mig lite middag innan jag lade mig för natten och hoppades på det bästa – att jag skulle vara bra på morgonen.

20140225_113442

Dag 2
| Ingen huvudvärk, men mådde riktigt illa och kämpade i mig lite frukost, som kom upp lika fort igen. Bäddade ner mig igen och sov hela förmiddagen. Lagom tills de andra kom tillbaka efter passet så var jag så fräsch att jag kunde äta lunch. Tog en lugn stavpromenad på eftermiddagen, det var skönt att röra på sig och resten av dagen mådde jag bra.

20140227_095905

Dag 3
| Tillbaka och sugen på att ge mig ut. Denna dag bjöd på lite mulet väder, dryga 1,45 skate. Lugnt och skönt, ett glidarpass. Killarna hade vilodag och eftermiddagen bestod av vila, cappuccino och en god bok.

20140227_124342

Dag 4 | Dags för första fartpasset och vid uppvärmningen fick jag mjölksyrechock i hela kroppen – usch! Det tog en 30 minuter innan jag var hyfsat med och drog igång mina intervaller. Och det kändes bättre än jag trodde, kände mig stark även om jag blev lite trött på den sista. Nedvarvning, dusch, lunch och vila. Men hade svårt att somna och låg mest och bara njöt av att få ta det lugnt. Dags för pass nummer två; stavgång i knappt en timme. Skönt! Sedan middag – som vanligt lyxig trerätters med smarrig efterrätt. Njöt av att känna mig lätt och glad i kroppen. Lite snack och internetande i lobbyn. En urusel wi-fi kommer nog resultera i en dyr räkning …

20140228_131856

Dag 5 | Dryga två timmar njutning! Klassiskt i samlad trupp i en kämpande sol. Tvårätters till lunch och dagen till ära – cappuccino på maten. Ingen powernapp efter lunchen, men väl tre timmar liggandes i sängen med en nagelbitare till bok. Jag i ena sängen, Johanna med sin bok i den andra. Förberedelser och lite packlogistering inför avresan, innan det var dags för den sista middagen på detta ställe. Tidigt i säng, det blir en ny tuff dag imorgon.

20140302_082817

Dag 6 | Upp i ottan (06.30)… Frukost och sedan ut i spåret för lägrets andra fartpass. Nysnö, vacker disig soluppgång och en ny bana. Efter uppvärmning drog vi igång och jag kunde hänga Zebben och Albin. Otroligt inspirerande och motiverande att få ”draghjälp” och de tre intervallerna, med tre impulser i varje, gick som en dans. Kul! Sedan duscha, packa och stressa iväg. Mellanmålet intogs i bilen på väg till Innsbruck för att lämna Johanna på flyplatsen. Lunch och sedan vidare till München. Efter återlämningen av bilen tog jag en promenad i charmigt centrum. Middag och övernattning på Marriott Hotel innan vi flyger till Sochi via Moskva imorgon bitti.
Det blev en intensiv idag, framför allt då jag försökte ha full koll på Ronnie och några till som åkte Vasaloppet. Även om Ronnie inte klarade det mål som han önskade, så kände han att kroppen, formen och skidorna var där de skulle, det var helt enkelt bara lite för mycket folk i vägen. På ett sätt glad för hans skull och önskar att jag hade kunnat vara där och kramat om honom efter målgång. En extra hyllning till svågern Mats som idag blir av med sitt fula skägg då han idag genomförde Vasaloppet och tillika utnyttjade sin 40-års present till fullo – i exakt 9 timmar 48 minuter och 40 sekunder. Grattis!

20140302_151801

Världscupavslutning i Oberstdorf

IMG_4922

Direkt efter Vuokatti åkte jag, Albin och Zebben till Oberstdorf och den stundande världscupavslutningen. Lite tokigt att det redan är dags för säsongens sista tävlingar i IPC Nordic Skiing innan januari ens övergått till februari … Tur dock att snön och kylan äntligen har hittat till Stockholm, då blir säkert de flesta av planerade tävlingar i distriktet av. För det är så att det saknas lite fler race för att få kroppen i tävlingsform – träningen och grunden finns där.
I fredags var det långdistans 15 km skate. Valde att köra klassiskt – dels för att få köra Paralypmicsdistansen, dels för att jag tror att jag tjänar på att göra det. Det blev ett tufft lopp – blötsnö med nederbörd och två rejäla utförslöpor – och jag slet och kämpade på allt jag hade. Men det saknas fortfarande fart! Den tuffa banan krävde sina offer, ett antal åkare fick tyvärr uppsöka sjukhus.
Till dagens skatesprint hade tävlingsledningen valt att ändra banan, den ursprungliga bansträckningen ansågs inte tillräckligt säker. Och dagen lopp gick mycket bättre. Attityd, kropp och före var bättre och jag var nöjd när jag gick i mål. Men sen kom besvikelsen – missade semifinalen med ynka fem sekunder. Jag tyckte att det kändes så bra och blev riktig förbannad att det inte räckte …
Dagens räddades lite av att Zebastian och Albin tog en bronsplats och att kroppen känns piggare. Imorgon är det dags för 5 km klassikt och jag hoppas på revansch …

20140115_155236

20140114_103306

20140115_124312

SVT i Vuokatti

image

Efter det inledande klassiska loppet i onsdags, så blev i torsdags dags för 5 km fristil. Uppvärmningen kändes bra och kroppen piggare, så jag hade en bra känsla innan start. Första varvet gick bra, fräschare men saknar fortfarande tävlingsfarten. Och tyvärr blev inte det avslutande varvet helt perfekt. Det blev trångt med flera klasser ute samtidigt och den korta, smala varvbanan. Jag råkade ut för flera incidenter när snabbare åkare skulle om och sista gången klev en ukrainare av min stav. Tack vare en vänlig rysk coach kunde jag fullfölja loppet med två stavar. Dock var detta min första världscuptävling där jag inte tog några världscuppoäng – det svider. Men, men … Sedan dess har jag fått några riktigt långa, sköna träningspass i vintervacker böljande skogsterräng. Kroppen känns bättre och bättre, även tekniken blir mer avslappnad. Idag dubbla skidpass som avslutades i gymmet på eftermiddagen.
Under den större delen av vår vistelse här har vi haft sällskap av Maria och Anders från SVT. De har figurerat i kulisserna och pratat med oss när tillfälle funnits. Idag var det dags för resultatet av deras arbete här – ett långt inslag i Vinterstudion. Jag fick även äran att bli intervjuad live, en spännande upplevelse med en kamera som tyckte att det var lite för kallt (–16°) ute och bråkade. Men till sändning var allt ”up-and-running”!

Här kan du se reportaget med mig som sändes i Vinterstudion idag.

Och jag hoppas att det går att se hela inslaget via denna länk – Paralympicshoppen laddar i Finland. Kan tyvärr inte själv se den då jag befinner mig utomlands.

För er som är intresserade av resultat med mera hittar dem här på Vuokatti Events.

Vinterstudion om Paralympics

Skärmavbild 2013-12-08 kl. 17.10.13

När man inte kan tävla själv så är det bästa substitutet Vinterstudion i SVT och i detta fall längdtävlingarna i Lillehammar, Norge. Lite extra kul denna helg då det med 90 dagar kvar till Paralympics och invigningen handlade om Zebastian och oss andra i truppen. Även om jag inte satt i studion eller blev intervjuad denna gång så var jag med i ett litet inslag.

Här ser ni hela programmet – Vinterstudion lördagen 7 december 2013 – snacket om Paralympics börjar ca 22 minuter in och klippet ligger uppe ända fram till 6 januari 2014 …

Skärmavbild 2013-12-08 kl. 17.16.05

Statusuppdaterat …

Har nu varit hemma nästan en vecka sedan lägret i Idre med Zebastian och Albin. Det blev ett riktigt bra läger med mycket backträning – både stakning, klassiskt och skate. Kändes viktigt att ta vara på möjligheterna att träna i ordentliga motlut med tanke på att Stockholm trots allt är rätt platt … Det blev därför både A1 och en hel del intervaller i backe – 11 x 3 min klassiskt med tröga hjul och 3 x 20 min (skate, stakning, skate). Är superglad att jag känner mig så stark i stakningen uppför.

HeleneRipa

Passade på i slutet av lägret på de lugna passen att testa en ny inställning av knät – blev mer upprätt, inte lika sittande och kroppen vill ”ramla” framåt. Filmning av stakning med den gamla inställningen och sedan den nya. Analys i slowmotion för att kunna se detaljer – det blir att träna ytterligare på staktekniken.
Det blev även lite annan träning så som MTB, stavgång och styrka. Totalt hann vi med nästan 27 timmar på de åtta dagar långa lägret. Vi avslutade hela lägret med ett backrace – klassiskt för min del, 5,5 km på 24,27 och riktigt nöjd med loppet!
Toppenboende i en stor stuga i Idre Fjäll, god buffé varje dag i Värdshuset och strålande träningsväder. Renar utanför dörren varje dag och dalripor på fjället. Längtar redan tillbaka, men snart åker jag norrut igen. Då bär det iväg till O-ringen i Boden och MTB-O innan vi stannar till i Funäsfjällen för lite ”semester” innan nästa läger i Torsby den 4–8 augusti.

Race

HeleneRipa_Idre

Kandidatcamp på Lillsved …

Är hemma igen efter tre dagar ute på Lillsved, Värmdö och den första kandidatcampen inför Paralympics 2014. Dagar som varit fullproppade och med tanken att de aktuella vinteridrotterna skulle träffas, umgås och lära känna varandra.
Vi har fått information om tävlingen och området i Sochi, träffat förbundsläkaren, fått tips på lite mental förberedelse, provat delar av klädkollektionen. Utöver det hade vi, både idrottsvis och i mixade grupper, diskussioner och erfarenhetsutbyte, vi har fotograferats och intervjuats av media. För min del började det redan på båten med en lång pratstund med Lasse Persson från Radiosporten, lite kortare intervju med DN och sedan ett snack med SVT Sport om att göra något på plats ute på Lillsved. Intervjun med Sporten resulterade i ett 2 minuter och 48 sekunder långt (till Henrik Hjelmbergs förtjusning) inslag i sena Sportnytt på torsdagen 16:e maj. På båten tilldelades jag överraskande Paralympiska Guldklubbens Talangstipendium med motiveringen:
”För hennes framgångsrika nystart på längdskidåkning som med fokuserad
målinriktning och satsning lett till resultat i absolut Paralympisk världsklass.”

Under vistelsen hann vi även med en hel del träning – stavgång, kajakpaddling och en spontan innebandymatch. Omgivningarna, med det vackra kulturlandskapet som bjöd på både dovhjort och blomstande gullviveängar och den omedelbara närheten till havet och skärgården, gav massor med inspiration och avkoppling mitt i allt det intensiva.
Men störst av allt detta var nog ändå att få träffa Emil Jönsson och Anna Haag. Blev till och med lite ”starstruck” tror jag och fick totalt blackout. Kanske låter lite löjligt, men åh, vad jag skulle tycka att det vore kul att ha en träningsläger eller dylikt tillsammans. Eller tänk om vi hade haft vår kandidatcamper tillsammans?! Nåja, kanske i framtiden …
Nu laddar jag vidare – avslutade den första träningsperioden med ett långpass 2.40 h på rullskidor och hoppar med entusiasm på nästa period i träningsupplägget som bjuder på minst 40 timmar härlig träning!

IMG_1951