Träningsglädje …

MTB_Craft

Det är inte svårt att njuta av träningen så här års – värmen, solen och lyckoruset när man plötsligt befinner sig i ett dofthav av liljekonvalj på en grusväg vid Tyresta by. Eller när det på stakpasset utmed Åvavägen står flera stycken älgar ute på ängarna och tittar nyfiket på mig.
Det bästa denna helg var lördagens långpass på tre timmar på MTB tillsammans med Ronnie, Ola och Daniel runt Häringe slott och söndagens långpass på rullskidor.
Kanske blev det om möjligt ännu lite bättre när det häromdagen dök upp inte mindre än två paket på jobbet. I det lilla paketet låg det massor med kläder från Craft inför sommarträningen. Körde på lite galna, glada färger nu till sommaren – lila, orange och så svart förstås. Orange är ju för övrigt en av mina favoritfärger och matchar ju dessutom min coola bil. Tycker om deras sortiment och det är roligt att de vill vara med i min satsning. Extra bonus att de nu skaffat en bra webbshop där man kan kolla runt och beställa allt på ett och samma ställe.
I stora paket låg det nya rullskidor från Elpex som varit med mig ända sedan starten. I kartongen låg dels en variant med vadbroms och dels ett par klassiska rullisar för offroad-körning. Det där med broms är något som kan bli fantastiskt då jag inte alls är bekväm med att åka utför, det är inte själva farten i sig utan vetskapen om att jag inte kan parera om det skulle hända något eller att jag inte kan stanna om jag tycker det går för fort. Nu kanske jag kan kliva utanför den där komfortzonen som det är så lätt att fastna i. Offroad-paret tänker jag kan vara perfekt som variation – köra på grusvägarna både här hemma och uppe i torpet. Det ska bli kul att testa, kanske nu i midsommar …

craft

IMG_3461

IMG_3434

Full fart i Östersund

vallsundet
Backintervaller på tröskel 4 x 10 min uppför Vallsundet.

Drygt 13 träningstimmar avverkade när årets första landslagsläger summerades. Bilade upp för att kunna få med all packning och cykeln. I år bjöd Östersund på både sol, regn och motvind, men som alltid bra och varierande terräng. Och efter en bra månad i bagaget så var jag väl förberedd. Kroppen höll och jag kände mig stark hela lägret.

Träningsupplägget
Torsdag 4/6
Pass 1 | RK A3, tröskel 4 x 10 min backintervaller Vallsundet, 1 h 20 min
Pass 2 | MTB A1, stig och grusväg runt skidstadion och Torråsen, 2 h
Fredag 5/6
Pass 3 | ÖK A2, stakning 3 x 20 min mot Ås och Dille, 2 h
Pass 4 | RF A1, vid Önsjön avslutade med RK, 2 h
Lördag 6/6
Pass 5 | Crosspass ÖK + MTB A1, från Ytterån, via Krokom till Lit, 3 h 30 min
Pass 6 | Styrka, maxtester och core, 1 h
Söndag 7/6
Pass 7 | ÖK A3 Race, Önsjön 8,5 km (29.10), 1 h 10 min

efterrace
Liten samling efter avslutande race på lägrets sista dag.

Extra roligt att vi både på torsdagens tröskelpass och fredagens stakdrag tog laktattester. Man mäter hur mycket mjölksyra man har i blodet efter/under en viss ansträngning. För att veta var mina nivåer ligger har jag mina fystester som jag gjort i Torsby och på Vintersportcentrum som riktmärke. Jag använder även pulsklockan för att hjälpa mig att ligga på rätt puls samt känslan i kroppen.
På torsdagens intervallpass låg jag för högt i laktat, vilket betyder att jag producerade mer mjölksyra än vad kroppen klarar av att transportera bort eller använda som energi. Nu körde jag bara fyra intervaller, men hade jag kört exempelvis tio stycken på samma nivå så hade jag antagligen inte orkat alla, utan varit full med syra och inte haft möjlighet att komma upp i puls. Nu gick alla fyra dragen bra och med hög puls, dock hade det varit bättre att sänka farten och pulsen och därmed ligga lägre i laktat …
Med detta i ryggen så tog jag det betydligt lugnare på fredagens stakdrag och även om jag låg lite högt där med, så var det betydligt bättre. Detta är något som jag tar med mig och verkligen kommer tänka på framöver för att optimera min träning. Insikt – de tuffa tröskel- och intervallpass behöver inte vara lika smärtsamma och de lite längre A2-passen kan också vara något lugnare. Fokusera på känslan i kroppen och under sommaren öka längden på både tröskelpassen och A2-passen.
Lägrets långpass blev ett crosspass med 2.5 h stakning och 1 h cykel i regn och rusk. Men trots att jag körde ensam, så var tankarna positiva och sällskapet av Fredrik som följde mig med bussen och stundtals på min cykel hjälpte till att hålla fokus. Här kan ni se Fredriks lilla filmsnutt från passet.
Ronnie var med som ledare för U-laget och var i sitt esse. Dock fick vi ett pass tillsammans på fredag em och vi njöt av ett lugnt skatepass i sol och vacker natur. Som Ronnie sa: –”Trist dag på kontoret” …

Tråkigt är dock att Anna Maria och Fredrik avgår som förbundskaptener efter tre år. Deras personligheter, erfarenheter och kunskaper är något som jag kommer sakna massor. Den resa som jag gjort tillsammans med dem sedan debuten i landslaget 2012 är makalös och de har varit en av de viktigaste pusselbitarna. Det är tungt och framtiden känns oviss, men jag hoppas att det kommer lösa sig på bästa sätt.

race
Race Önsjön 8,5 km stakning, påhejad av Anna Maria.

onsjon
Lugnt skatepass med Ronnie, sol och vacker omgivning = energi.

Sockertoppen 2014

Galleri

Detta galleri innehåller 16 bilder.

Bilder och lite tillbakablickar från Sockertoppen i somras – ett aktivitetsläger för barn och ungdomar med diabetes. Börjar med lite bilder från Idre Fjälls nya rullskidbana … Höll två inspirationsföreläsningar – dels för lägret med kids i åldrarna 10–14 år, något som … Läs mer

Första landslagslägret 2014/15

20140531_1

Säsongens första landslagsläger, och denna gång även ett rekryteringsläger, var stationerat i Östersund och på Camp Södergren 29 maj–1 juni. Det var kul att träffas igen och extra roligt då det var många nya ansikten med denna gång – det bådar gott för framtiden …
Även om lägret mjukstartade med ett lugnt A1-pass med spänstmoment, så blev det ett tufft läger för en annan som inte haft så jättebra träningsdisciplin sedan Sochi. Det har varit svårt att hitta motivation och den där riktiga gnistan att köra på. Det är kart att jag har gjort en massa annat roligt, men just träningen har hamnat lite i skymundan. Lägret slutade med ett oannonserad dopingkontroll och efter lite vätska och mat så gick även det bra.

TRÄNINGSUPPLÄGG
Torsdag
 | em 90 min, A1 stavgång med spänst
Fredag | fm 120 min, A3 backintervaller rullskidor upp till Tornet inkl upp- och nedvärmning, em 110 min A1 racer runt Brunfloviken
Lördag | fm 180 min A1 crosspass rullskidor/racer, em 45 min styrka och stavgång A1
Söndag | fm 90 min A3 testrace 3000 m stakning på bana (2:or) 13.04, intervaller 90–30, 70–20, 15–15 inkl upp- och nedvärmning

Och det blev ett bra rivstart och trots allt så kändes det bättre än jag trodde. Nu gäller det att hålla i detta och fortsätta hemma. Denna vecka är dock fullsmockad och på onsdag drar jag på lite nya äventyr, men efter det lugnar det ner sig lite …

10344074_747029595319552_2119269950693665479_o

Pizza, hemlängtan och Sockertoppen …

image

Ja, då var det sista kvällen i Livigno och dags för den sedvanliga avslutningen med stenugnsbakad italiensk pizza …
Det har varit två tuffa veckor. Med allt från klassiskt race uppför Passo Eira, sprintrace i skate, klättring uppför det klassiska Passo Stelvio till stakning uppför Forcola. Men självklart en hel del långa, sköna A1-pass på rullisar, styrka med Frida, stavgång och ett fantastiskt långpass på 4,5 h på MTB – allt detta i ett landskap som är som taget ur Sound of Music med snötäckta alptoppar, betande kor och maffiga skogar av lärk. Men trots allt så känns det skönt att komma hem – hemlängtan ger sig tillkänna. Borta bra, men …
Tyvärr var inte Anna-Maria med oss denna gång, men istället fick lite nya ansikten att bli bekanta med – Mattias Bångman, en kille med koll på det mesta inom skidvärlden (kanske att till och med Zebastian ligger i lä) och Frida Linner – Bryntes underbara sambo som slår de flesta när det gäller styrketräning. Fick några riktigt bra träningspass med mig hem, nu ska jag bli ännu starkare.
Precis som förra året var ju spillevinken Robin Bryntesson med och han platsar definitivt i ”vårt” gäng. Hans handikapp må vara osynligt, men att träna och tävla på hans nivå med diabetes kräver massor. Massor med kunskap – om sjukdomen och sin egen kropp. Framför allt har han visat – för sig själv, för andra, men kanske framför allt för de läkare som sa att det var omöjligt – att det går att idrotta på elitnivå med diabetes. I ett sätt att föra ut sin kunskap och dela med sig av sina erfarenheter startade Robin 2011 Sockertoppen – ett toppenläger för dig med diabetes.
Sockertoppen, som är ett läger för barn och ungdomar mellan 10–17 år, har sedan dess anordnats varje sommar där målet är:
– visa möjligheterna
– ge fördjupad kunskap om diabetes
– stärka förtroendet hos deltagarna
– skapa sociala kontakter med andra familjer
Allt sker under lätta och lustfyllda aktiviteter så som hinderbanor, löpning, stafetter, blodsockerkontroll, korvgrillning med mera. Med på lägret finns förstås Robin och hans tjej Frida, men även läkare, diabetessköterskor och andra kunniga diabetiker.
Läs mer om Sockertoppen och om Robin på www.bryntes.se

Nåja, hur som helst – tack alla för denna gång. Nästa gång hela gänget träffas blir i Bruksvallarna i mitten av november …

Statusuppdaterat …

Har nu varit hemma nästan en vecka sedan lägret i Idre med Zebastian och Albin. Det blev ett riktigt bra läger med mycket backträning – både stakning, klassiskt och skate. Kändes viktigt att ta vara på möjligheterna att träna i ordentliga motlut med tanke på att Stockholm trots allt är rätt platt … Det blev därför både A1 och en hel del intervaller i backe – 11 x 3 min klassiskt med tröga hjul och 3 x 20 min (skate, stakning, skate). Är superglad att jag känner mig så stark i stakningen uppför.

HeleneRipa

Passade på i slutet av lägret på de lugna passen att testa en ny inställning av knät – blev mer upprätt, inte lika sittande och kroppen vill ”ramla” framåt. Filmning av stakning med den gamla inställningen och sedan den nya. Analys i slowmotion för att kunna se detaljer – det blir att träna ytterligare på staktekniken.
Det blev även lite annan träning så som MTB, stavgång och styrka. Totalt hann vi med nästan 27 timmar på de åtta dagar långa lägret. Vi avslutade hela lägret med ett backrace – klassiskt för min del, 5,5 km på 24,27 och riktigt nöjd med loppet!
Toppenboende i en stor stuga i Idre Fjäll, god buffé varje dag i Värdshuset och strålande träningsväder. Renar utanför dörren varje dag och dalripor på fjället. Längtar redan tillbaka, men snart åker jag norrut igen. Då bär det iväg till O-ringen i Boden och MTB-O innan vi stannar till i Funäsfjällen för lite ”semester” innan nästa läger i Torsby den 4–8 augusti.

Race

HeleneRipa_Idre

Fullt upp!

SÅ mycket har hänt sedan säsongsavslutningen och trots att jag trodde jag skulle hinna med så mycket känns det som att jag bara har prickat av en bråkdel  …
Har försökt att förbereda mig inför kommande period och har bland annat tillsammans med Fredrik tagit fram ett träningsupplägg för kommande säsong. Vi har ökat på antalet timmar med ca 100 från den gångna säsongen, men då hade jag en hel del bortfall på grund av det brutna nyckelbenet mars förra året. Det känns bra och tack vare mitt nya jobb tror jag att det kommer fungera. Att slippa pendla över en timme per dag, kanske cykla till och från jobbet ibland och friheten att välja mina arbetstider underlättar förstås. Det blir även mer läger och några fler tävlingar denna säsong för att förberedelserna inför Sochi ska bli så bra som möjligt – det känns spännande!
Har även jobbat lite att få hjälp kring min satsning och haft flera givande möten.
Det senaste var med Johan Öberg på Elpex. Testade ju deras rullskidor för ett tag sedan och tyckte de var riktigt behagliga och lättåkta. Provade även för första gången att köra skate och det gick över förväntan. Nu har jag både deras skateskida F1 Pro och deras senaste skida – Evolution V hemma. Kan varmt rekommendera både rullskidorna och Elpex – har fått ett riktigt personligt och toppenbemötande från Johan.
Innan dess var jag upp i Torsby Ski Tunnel och träffade Lasse på Allsport gällande komplettering av min utrustning av skidor – längd och klassiskt. Att ha ett ”stall” med endast två par klassiska och ett par skateskidor har inte varit riktigt optimalt. Att tillsammans med Lasse diskutera och få hjälp med vad jag behövde kändes tryggt! Hans erfarenhet och kunskap plus att han känner till mitt handikapp och åkstil underlättar massor.
Ett telefonmöte med grabbarna på Mitt Universitetet i Östersund gällande protesfoten har jag också hunnit med. Jag och Håkan diskuterade tillsammans med Per, Bengt-Åke och Fredrik vilka förbättringar som önskades utifrån prototypen (som jag åkt på i vinter). Skall under våren nu få testa och utvärdera den nya foten för att i juni fortsätta diskussionen i samband med säsongens första landslagsläger i Ö-sund.
Säkert har jag glömt en massa saker som jag har gjort, människor jag pratat med och saker som fallit på plats – men detta var i alla fall ett axplock …

HeleneRipa_02            EvolutionV_Elpex_color