På den lilla snö som finns …

IMG_3301

Efter jul och nu under nyårsledigheten har jag testat foten på allvar och det fungerar mycket bättre än jag vågat hoppats! I Torsby Ski Tunnel körde jag ett testpass för att se hur foten reagerade. Med den bra känslan körde jag sedan på med bland annat ett testrace – 6 varv á 1,3 km, något som vi gjort flera gånger på landslagsläger och som ger en bra indikation. Det blev även distanspass två timmar för att se hur foten höll ihop – och det gjorde den. Hade känning efter passet, men har avlastat med kryckor utanför skidspåret och det har fungerat bra.

IMG_3327_just

Var tvungen att åka hem för att jobba, men väl hemma så har det funnits konstsnöspår att köra på, tack och lov. Rudans konstsnöspår är en slinga på 700 m med en liten stakbacke. Det är bättre än inget och för mig fungerar det bra. Jag kompletterar och alternerar fortfarande min träning med stakmaskin, simning och mtb för att spara på foten.

Svt_2014_mtb
IMG_3325

Om två veckor bär det av till USA och VM – ser så fram emot att få tävla igen! SVT:s reportage inför VM finns att se här om ni missade det – Ripa på jakt efter ny succé.

SVT_2014

 

 

Träningsläger i Torsby …

tunneln
Gruppbild, saknas gör Zebastian och hans nya guide Erik samt Anna Maria (som fotade).

Säsongens andra träningsläger fast det egentligen känns som första. Efter en lugn inledning av säsongen efter Paralympics så har sommaren varit riktigt bra och jag har successivt hittat tillbaka till träningsmotivationen. Att det är lite lugnare på fronten ”övriga uppdrag” har gjort att jag kommit in i rutinerna igen – vilket är avgörande för att jag ska få ihop det. Och även om mängden träning inte varit densamma som innan Sochi så kände jag mig riktigt stark både på rullisarna och på snön. Hovfjället-intervallerna och det avslutande testracet gick bättre än förväntat och nu är det bara att köra vidare.

Träningsupplägget
Lördag em: 2 h rullskidor, klassiskt A1
Söndag fm: 2 h skidor, klassikt A1 i tunneln
Söndag em: 1,5 h rullskidor, klassiskt A3 Hovfjälls-intervaller 8 x 5 min
Måndag fm: 2 h MTB A1
Måndag em: 2 h skidor, klassiskt A1 med impulser
Tisdag fm: Race 7,8 km, klassiskt A3 (6 varv i tunneln), upp- och nedvarvning


Hovfjället-intervaller …

mtb
Gruppselfie innan två timmar MTB för mig, löpning med orienteringsinslag för resten.

race
Dags för avslutande race i tunneln – 6 varv á 1,3 km = 7,8 km. 

På plats var även det paralympiska teamet från USA – U.S. Paralympics Nordic. Kul att träffa dem igen. Vi körde några pass tillsammans, men med lite olika träningsförutsättningar så var det framför allt vid måltiderna som vi umgicks.

sitski_usa
Delar av det paralympiska teamet från USA.

Vi bodde för första gången på Sahlströmsgården bara några minuter från skidtunneln. Fina, moderna rum med utsikt över böljande ängar och en mindre sjö, fantastisk god och hemlagad mat i en mysig och lugn miljö i renoverade gamla byggnader som har fått behålla sin charm och sina detaljer. Dessutom fanns det en väg som gjord för rullskidor precis utanför dörren – jag kommer definitivt åka dit igen.

utsikt

cafe

matsal

Efterlängtad snöträning …

langberget1

Efter några veckors uppehåll på grund av en förkylning så var det dags för lite efterlängtad träning igen. Eftersom det i Stockholm, precis som på många andra ställen i landet, fortfarande är barmark tog jag ledigt några dagar i jul- och nyårshelgen för att komma till lugnet i torpet och därifrån vidare till snön. Totalt blev det nästan en vecka med underbar och inspirerande träning på – om än lite blöt och konstgjord, men dock – snö!
Vi började med fyra dagar i Långberget – funktionellt boende, fantastisk mat och 5 km bra spår i lagom kuperad terräng. Det blev både skate och klassiskt, distans och lite kortare pass med lite grenspecifik styrka och impulser. Kroppen kändes bättre än jag hoppats med både humör och motivation på topp. Passade även på att göra lite tester och fininställningar av protesen eftersom vi hade tillgång till snö …

tunneln-1

Avslutade detta lilla ”miniläger” i torpet och Torsby Skitunnel. Första riktiga fartpasset på länge och trots trögt före gav tröskelintervallerna bra kvitto – glad! På nyårsafton blev det ett lite längre distanspass och en lugn, mysig kväll med god middag, pannlampspromenad och feelgoodfilm med Ronnie – ett bra avslut på både lägret och året.

torpet-1

Jag är otroligt glad och tacksam över mitt liv och de människor jag har i min närhet, stolt över de prestationer jag levererat det gångna året och ser fram emot att få inleda 2014 med en efterlängtad tävlingspremiär i Vuokatti, Finland i början av januari. Sedan vidare till Oberstdorf för nästa, innan det bär hemåt igen för lite mer träning. Jag hoppas verkligen att vädergudarna tagit sitt förnuft till fånga och att Stockholm i mitten av månaden ligger vackert inbäddat i ett tjockt täcke vit snö …

Tufft fartläger i Torsby

Fem dagar – fem fartpass …
Mellan den 4:e och 8:e augusti hann vi med toppbestigning av Tossebergsklätten på skate, tuffa stakintervaller i skidtunneln, spänst och stavgångsintervaller upp för slalombacken vid skidstadion, klassiskt race uppför Hovfjällets sugande backar för att avsluta hela lägret med en parstafett på snö i tunneln …

HeleneStyrka
I
mpulser/spänst med medicinboll istället för diverse hopp – allt för att spara på benet …

Mellan passen var det förstås mat och vila på Valbergsängen och inte att förglömma – tre lugna A1-pass och ett styrkepass som vi hann med där emellan. Allt detta i trevligt sällskap av längdlandslaget, både tjejer och killar. Två pass körde vi gemensamt – intervallerna i Tossebergsklätten och Hovfjällsracet. Sporrande och inspirerande att vara omgiven av så många duktiga skidåkare, trots att det fattas en del för att kunna hänga med! Att få tekniktips och trix från Anna Haag, eller en pratstund med Daniel Rickardsson, känns lite extra speciellt och motiverande …

HeleneHovfjallet
Race Hovfjället tillsammans med längdlandslaget blev en tuff kamp mot mjölksyra och hjärnspöken – men jag tog mig upp!

Annars blev lägret en viktig bekräftelse på att säsongens inledande träningen börjar ge resultat – både teknik, styrka och fart! Hade betydligt bättre resultat rent tidsmässigt, men viktigast var nog känslan i kroppen – den svarar, jag är starkare!
Min stak- och skateteknik har tagit stora kliv framåt och de justeringar vi gjort tidigare och även nu på knä och fot gör stor skillnad. Nu har vi något att utgå ifrån nästa gång jag går på snö. Nytt knä beställt, reservdelar till foten på gång, ny dämpare till knä undersöks osv – att åka skidor är bara en bråkdel av allt jobb som måste göras.
Fem dagar – fem fartpass!

Fullt upp!

SÅ mycket har hänt sedan säsongsavslutningen och trots att jag trodde jag skulle hinna med så mycket känns det som att jag bara har prickat av en bråkdel  …
Har försökt att förbereda mig inför kommande period och har bland annat tillsammans med Fredrik tagit fram ett träningsupplägg för kommande säsong. Vi har ökat på antalet timmar med ca 100 från den gångna säsongen, men då hade jag en hel del bortfall på grund av det brutna nyckelbenet mars förra året. Det känns bra och tack vare mitt nya jobb tror jag att det kommer fungera. Att slippa pendla över en timme per dag, kanske cykla till och från jobbet ibland och friheten att välja mina arbetstider underlättar förstås. Det blir även mer läger och några fler tävlingar denna säsong för att förberedelserna inför Sochi ska bli så bra som möjligt – det känns spännande!
Har även jobbat lite att få hjälp kring min satsning och haft flera givande möten.
Det senaste var med Johan Öberg på Elpex. Testade ju deras rullskidor för ett tag sedan och tyckte de var riktigt behagliga och lättåkta. Provade även för första gången att köra skate och det gick över förväntan. Nu har jag både deras skateskida F1 Pro och deras senaste skida – Evolution V hemma. Kan varmt rekommendera både rullskidorna och Elpex – har fått ett riktigt personligt och toppenbemötande från Johan.
Innan dess var jag upp i Torsby Ski Tunnel och träffade Lasse på Allsport gällande komplettering av min utrustning av skidor – längd och klassiskt. Att ha ett ”stall” med endast två par klassiska och ett par skateskidor har inte varit riktigt optimalt. Att tillsammans med Lasse diskutera och få hjälp med vad jag behövde kändes tryggt! Hans erfarenhet och kunskap plus att han känner till mitt handikapp och åkstil underlättar massor.
Ett telefonmöte med grabbarna på Mitt Universitetet i Östersund gällande protesfoten har jag också hunnit med. Jag och Håkan diskuterade tillsammans med Per, Bengt-Åke och Fredrik vilka förbättringar som önskades utifrån prototypen (som jag åkt på i vinter). Skall under våren nu få testa och utvärdera den nya foten för att i juni fortsätta diskussionen i samband med säsongens första landslagsläger i Ö-sund.
Säkert har jag glömt en massa saker som jag har gjort, människor jag pratat med och saker som fallit på plats – men detta var i alla fall ett axplock …

HeleneRipa_02            EvolutionV_Elpex_color

Fjäderbyte och skatedebut

För någon vecka sedan besökte Ronnie en fjäderleverantör i västerort – Lesjöfors. Anledningen – vi behövde nya tryckfjädrar till mitt XT9-knä när jag ska köra skate. En katalog, några timmars analyserande av olika tråddiameter, innermått, slaglängd, fjäderkraft och ett exceldokument senare hade vi fått fram ett tjugotal tänkbara alternativ. Efter en gallring var vi nere i sex stycken som vi beställde.
Och det var med spänning som vi monterade dit den första fjädern i fredags eftermiddag för att ta de första skateskären. Siffror och värden på ett papper är en sak, känslan och effekten i verkligheten förstås en annan. Nummer ett kändes för hård, vi bytte till en lite mjukare. Hmmm … alldeles för mjuk – i med mer luft. Ökat lufttryck räckte inte, men kanske den fjädern skulle vara bra till diagonalåkningen?!
Byte till en tredje och nu kändes det bättre. Vågade lita på att fjädern skulle bära mig vid lättare belastning, men samtidigt tryckas ihop vid hårdare. Okej, nu hade vi en fjäder som fungerade hyfsat för att testa själva skatetekniken. Min allra första skateutrustning väntade och det var med julaftonskänsla som jag gick in i tunneln.
Om man bortser från min dåliga timing och koordination arm–ben så gick det över förväntan! Vi vred ut foten några grader för att få bättre vinkel mot snön, satte på rosa skate-spacer under bindning för att hjälpa skidan framåt och släppte ut lite luft för att lättare kunna trycka ihop fjädern framför allt uppför.
Jag for fram i tunneln med ett leende på läpparna! Det var riktigt kul och så stor skillnad mot att åka klassiskt – mer lekfullt och avslappnat. Under helgen blev det tre sessioner skate och två klassiskt. Andra dagen på skate gick betydligt bättre, både balans och teknik. Kände efter ett tag att jag nog behöver ändra vinkeln i foten för att kunna utnyttja fjädern optimalt – det blir till att testa i Bruksvallarna. Annars hade jag svårt att få till skären ordentligt, framför allt med vänsterbenet. Handlar nog om balans, men även att våga lita på protesen. Träna, öva, nöta …

Ps. Tack Lasse och gänget i Allsports skidshop för ert engagemang och vilja att dela med er av er kunskap.

Laktattest i Torsby

Laktattest på labbet i Torsby Ski Tunnel idag, riktigt spännande… Stavgång på rullband för att få reda på pulszoner och kunna effektivisera träningen ytterligare. Genom att ta blodprov var fjärde minut under ökad belastning fick man reda på nivåerna av mjölksyra i blodet. I kombination med aktuell puls skapade Roland en kurva som talar om i vilka zoner jag ska ligga för att få ut rätt effekt av min träning. Zonerna definieras från A1 till A3+ där A1 är för lågintensiv distansträning och A3+ är för max tex tävling. Testet var jobbigt, men gick ändå bättre än väntat. Nöjd – nu har jag svart på vitt hur jag ska träna istället för att ”chansa” eller matematiskt räkna ut pulszoner. Testet visade även att jag i det stora hela har tränat rätt, men att jag bör köra lite mer långa intervaller, ex 8 minuter i låg A3-zon. Så nu blir det hårdkörning i höst inför stundande läger och världscuppremiär!
Mina träningszoner blev:
A1 – 120-147 bmp
A2 – 147-155 bmp
A3 – 155-168 bmp
A3+ – 168-177 bmp
Mitt tröskelvärdet, min puls där kroppen kan transportera bort mjölksyran i samma takt som den produceras, ligger idag på 160 bmp.

20121102-224144.jpg