Världsmästare – i kanot!

VM-guld – efter en dramatisk final fick jag kliva högsta upp!

Resultat Sprint & Paracanoe World Championships 2018, K1 200 m KL3:
1. Helene Ripa, SVERIGE | 53,671
2. Amanda Reynolds, AUSTRALIEN | 53,881
3. Mihaela Lulea, RUMÄNIEN | 54,826

Målsättning topp fem, resultat guld! Hela våren och sommaren har i princip gått enligt plan – varenda paddelpass, varenda timme på gymmet och allt det andra runt omkring. Vilket fantastiskt kvitto på att planen faktiskt har fungerat! Och det bara efter ett års full satsning enbart på kanot. Mot Tokyo – nu vet jag…

Får ganska ofta frågan från folk jag möter hur mycket jag tränar och de blir alltid lika förvånade över svaret. Nej, det räcker inte med ett par pass i veckan, inte ens ett pass om dagen, inte ens två ibland. Det handlar om timmar och åter timmar. Det handlar om att kliva upp tidigt varje morgon för att hinna med ett pass innan jobbet, träna direkt efter jobbet varje dag och alltid planera helgen efter träningen. Men som komplement till min egen satsning och målmedvetenhet behöver jag människor runt omkring mig som tror på mig, på min resa, lika mycket som jag för att det ska fungera. Det handlar om träningsprogram, om analyser kring paddelteknik och fystester samt utveckling av proteslösningar. Och gänget är stort – allt från samarbetspartners, arbetsgivare, förbund, klubb, tränare, sprintlaget till min familj och då inte minst Ronnie. Alla delar måste fungera och just nu känner jag en otrolig tacksamhet för jag har ett så starkt, positivt gäng i min närhet! Förutom ovanstående så mår jag bra av att träna, har vansinnigt kul och älskar det jag gör vilket gör detta till en resa som jag vill fortsätta…

Här kan ni se det spännande loppet igen – A-final K1 200 m KL3

Några minuters ovisshet…

Målfotot…

Möts av ett ledargäng som gör vågen på bryggan och kan inte göra annat än att själv sträcka armarna i luften.

Fokusering och girlpower…

 

SM i Luleå

SM-guld på stafetten 4 x 200 m i D22…

En intensiv och tuff tävlingsvecka tillsammans med Brunnsvikens Kanotklubb – som resulterat i en massa nya erfarenheter – är slut. Jag körde i princip allt som gick och facit blev totalt 15 lopp, försöken inräknade, och två SM-medaljer – K4 200 m och stafett 4 x 200 m. Känslan har varit bra och stämningen på topp. Visst, ibland önskar man lite mer, men att ta revansch efter ett mindre bra lopp är alltid lika tillfredställande. Här gällde det att gräma sig ett tag, sen släppa och ladda om…
Planen för denna SM-vecka var att köra hårt och många lopp. Det har gått bra, men det är mentalt tufft att vara skärpt och på tå, ibland flera gånger per dag. Jag har inte gjort några pers gällande tider – dels på grund av att Björkskatafjärden är grund, dels på grund av motvind. Men jag kom upp i riktigt bra toppfarter i flera av loppen och det betyder att en del av det som vi lagt fokus på i sommar gett resultat.
Variationen mellan K1 och besättningar under veckan har också varit en av anledningen till att jag orkat tävla så mycket. För att köra besättning, både K2 och K4, är något som är sjukt kul och för mig en riktigt spännande utmaning! Är så glad att Julia Seger villa testa att köra K2 med mig och att jag även fick en plats i K4:an – det är en mäktig känsla…
Nu forsätter träningen (och lite tävling på O-ringen med MTBO) innan det stora målet för denna säsong – VM i Portugal i slutet av augusti.

Tävlingsdebut i K2, med Julia Seger på 500 m, D22. 

Veckans race
Söndag
K2 500 m (med Julia Seger), D22 5:a
Måndag
K1 500 m försök och A-final, D18
K4 500 m, D22, 5:a
Tisdag
K1 1000 m försök och B-final, D18
K4 500 m, mix, 5:a
Onsdag
K1 200 m försök och A-final, D18
Torsdag
K2 200 m (med Julia Seger) försök och final, D22 5:a
K4 1000 m, D22 4:a
75 m-cupen
Fredag
K4 200 m, D22 SM-brons
Stafett 4 x 200 m, D22 SM-guld

Blir stolt och rörd då jag tänker på hur ofattbart coolt det är jag har SM-medaljer. Alltså riktiga medaljer som jag har tagit tillsammans med min klubbkamrater i tuff konkurrens med icke funktionsnedsatta sprintkanotister – förstår ni hur stort det är?! Jag värderar dessa medaljer högt och jag tackar för att jag fick förtroendet att vara med i laget. 

Efter vinst i B-final på K1 1000 m. Foto: Per Lagerstam

5:a på K2 200 m – revanschglädje med Julia Seger efter startstrul i försöket.

Blir lika glad varje gång jag ser min kajak, Cinco Paracanoe från Nelo – egen design. 
Foto: Per Lagerstam

K2 500 m med Julia Seger, D22.

Försök K1 500 m, D18.

SM-brons K4 200 m (D22) och SM-guld Stafett 4 x 200 m (D22).

SM i Hofors

Försök K1 200 m i D22.  

Började ”semestern” med en vecka hård träning och lite tävlingar i Hofors tillsammans med Brunnsvikens Kanotklubb. Vi var ett stort gäng på plats med blandad erfarenhet och ålder – allt från den unga energiska Oliver till den erfarne veteranen Richard. Startade veckan med K1 5oo m på tisdagen som gick okej, men absolut inte mer.

Glad för att Henrik Nilsson tagits sig an jobbet med att försöka få fason på min teknik och fysik. 

Onsdagen bjöd på två tuffa pass tillsammans med Henrik innan det på torsdagen var dags för veckans viktigaste race – K1 200 m. Så otroligt laddad och det kändes så bra innan start, men sen gick det åt skogen. Dålig teknik och egentligen finns det ingenting att ta med sig från det loppet mer än kanske insikten att den fina teknik som jag har på träningen blir som bortblåst och jag skäms … Det händer något i huvudet när jag vill köra fort och allt blir ansträngt, hafsigt och spänt. Försöker nu att hitta sätt att komma ”runt” detta. På eftermiddagen var dags för ytterligare ett hårt pass med Henke, denna gång med sällskap och sparring av Filip Silvstrand Olsson som var uppe över dagen – kul!

SM-brons K4 500 m i D22 tillsammans med starka tjejerna Julia, Linda, Sara och jag.

Förutom riktigt bra träning så blev nog veckans höjdpunkt debuten i K4 tillsammans med Julia Seger, Linda Härefelt och Sara Berglöf. Det var ren och skär lycka! Den första turen var urkul, loppet på 500 m ännu roligare. Vi fick en bra start och var förvånansvärt synkade för att inte ha paddlat mer än 15 min tillsammans. Det räckte till ett brons, inte alls långt från silvret – så sjukt! I mitt första SM tog jag brons i seniorklassen, något som förstås inte skulle ha varit möjligt utan de andra starka tjejerna. Tack för att jag fick förtroendet …
Annars bestod veckan av superb mat (tack Sebbe), bra logistik (Sofia och Linda) och god Pokémon-jakt (tack Oliver för att du visade Ronnie hur man gör). Sist men inte minst tack Brunnsviken för att ni är ett så härligt gäng …

Ovanför ytan

Höll ett bra tempo i paddlingen …  Foto: Hans Söderberg

LINKÖPING KANOTMARATON | Efter sommarens tuffa lopp, Dalslands Kanotmaraton+ på 5,5 mil, så växte det efter ett tag fram en längtan efter att få testa ett lite kortare race. Det var inte helt lätt att hitta en tävling hyfsat nära Stockholm och dessutom en helg då jag inte hade annat inbokat. Det blev tillslut Linköping Kanotmaraton 21 km i Kinda Kanal den 19 september. Den skyddade sträckningen gjorde också att det blev mitt första race med Citiusen, lättviktaren – ett riktigt bra val med tanke på de många lyften.

Ett av de totalt fem lyften längs vägen …  Foto: Hans Söderberg (även nedan)

Hade problem vid lyften – svårt med balansen och höga trappsteg utan stöd.

Det blev ett bra lopp, inte perfekt då jag gjorde två ofrivilliga dopp, där jag höll en fart på 10–10,5 km/h i paddlingen vilket också var mitt mål innan tävlingen. Lyften och doppen tog sammanlagt 30 min, men det räckte ändå till en 3:e plats tack vare att jag var stark i paddlingen. Det var ett riktigt trevligt lopp som jag definitivt vill köra igen. Extra plus för det fina bemötandet och medaljen vid målgång med ens namn ingraverat på baksidan!

Vacker sträckning från Sturefors via Kinda Kanal till Linköping …  Foto: Hans Söderberg

HÖSTREGATTAN | Nästa tävling blev Höstregattan, långt ifrån ett maraton då det handlade om sprint. Och sprintdebuten blev ett fiasko. Försöket på klass D18 200 m började med ordentligt strul i starten med grinden och efter bara 10–15 paddeltag så låg kanoten med kölen uppåt. Efter hjälp av följebåten kunde jag paddla i mål …
Direkt på det var det dags för 500 m för veteraner, men tyvärr så blev det ett dopp även denna gång då herrarnas svall blev för tufft. Inför den stundande B-finalen på 200 m koncentrerade jag mig på att inte välta och genomförde loppet, om ej kontrollerat så i alla fall, fokuserat. Personbästa, men har en bit kvar till konkurrenskraftiga tider…

DM STOCKHOLM | Tävla är kul och viktigt för att skaffa sig erfarenhet, så förra helgen passade jag på att köra DM i Brunnsviken, Stockholm. Körde både 200 m och 5000 m i klass D22. Vi var endast fyra damer i varierande åldrar i klassen och jag slutade två i båda loppen. Fint väder och bra förhållande gjorde att det blev två lopp där jag hade bra balans och kunde paddla på riktigt bra. Att ha bra sparring hjälpte till och underlättar när det börjar göra ont. Det saknas förstås massor på teknikfronten, med jag får bättre och bättre kontroll ju mer jag kör …