All The Way …

Det är så mycket som ska flyta på och som ska stämma för att det ska räcka hela vägen. Att balansera på gränsen och leva i en vardag som är minutiöst planerad ger inte så mycket tid över till annat. Men ibland kommer tillfällen som bryter av – som till exempel reportaget som jag gjorde i höstas tillsammans med Subaru och som man nu kan läsa i deras kundtidning All The Way som precis kommit ut.

Subaru_1
Reportaget i kundtidningen All The Way för Subaru …

Har nu kört deras modell XV i nästan två år och den fungerar i vått och torrt – något som är viktigt när livet är fullspäckat. Till och med i Saxnäs när vi hade 35 minusgrader startade den utan problem. Var lite orolig att den skulle vara svårlastad då den är något högre, någon som underlättar när jag ska kliva i och ur bilen, men det fungerar mycket bättre än jag trodde. Beroende lite på säsong så varierar prylarna på taket – på sommarhalvåret ligger stavarna i ett rör för att lämna plats åt kajaken, på vintern åker skidboxen på.

FotografSebastianHellstrom-Subaru_1
Redo för äventyr och träning …   Foto: Sebastian Hellström

FotografSebastianHellstrom-Subaru_3
MTB och MTB-O (mountainbikeorientering) är en av sporterna.  Foto: Sebastian Hellström

FotografSebastianHellstrom-Subaru_2
Allt får plats – kajak, cykel, stavar/skidor och träningsväska.  Foto: Sebastian Hellström

Nu är som sagt skidboxen på, trots att det nästan är dags att plocka fram rullskidorna då det är ont om snö. Har tränat på i nästan två veckor efter influensan och de senaste fartpassen har känts riktigt bra. Styrkan finns där, nu gäller det bara att hitta tävlingsfarten. Snöbristen i Stockholm gör ju tyvärr att de lokala tävlingar som brukar arrangeras här ställs in. Hoppas nu att världscuptävlingarna i Tyskland ska toppa formen inför Tjejvasan som är ett av mina stora mål denna vinter.
Och när det gäller Tjejvasan så önskar jag toppa förra årets 54:e plats och dessutom gå under tiden 1.30. Vi får se vad det räcker till i år…

Åter i vinterland …

saxnasgarden

Nästan direkt efter att vi kom hem från det senaste lägret så bestämde jag och Ronnie oss för att åka iväg på ett litet eget träningsläger efter nyår. Hemma har det inte blivit ett enda pass på snö på grund av plusgrader och barmark. Perfekt för rullskidor, men inte så kul när det är på snö tävlingarna avgörs. Så vi bestämde att åka till Saxnäs igen – varför byta när de har allt?! Med boende på Saxnäsgården med frukost, lunch och middag, perfekta och alltid nydragna spår och lite annat smått och gott så vill man inte åka någon annanstans. Denna gång tog vi bilen och resan gick riktigt bra trots riktigt vinterväglag de sista 30 milen.

helene

Med lite mera snö så var det fler spår öppna, riktigt kul även om temperaturen de sista dagarna kanske kröp lite för långt under nollstrecket. Idag onsdag bjöd Saxnäs på -30 grader, så vi bytte ut skidpasset mot en promenad på isen istället. Att vi på vägen tillbaka bjöds på riktiga frasvåfflor hos Niklas och Camilla gjorde det till en perfekt dag…
Veckan har trots kylan bjudit på två fartpass, ett långpass och några mysiga skatepass i skenet av pannlampan. När det blev för kallt utnyttjade vi gymmet och passade även på att testa våra färdigheter i pingis och badminton.
Imorgon bär det vidare till Ö-vik och ett läger tillsammans med Zebastian och, om inte kylan ställer till det, mer träning samt några mysiga träningstävlingar i helgen…

ronnie

sparet

20160105_134551
Utsikt mot Saxnäs från Klimpfjäll.

bilen

Äntligen premiär!

kajak

Efter två långa veckor med en envis luftrörskatarr är jag äntligen på benen igen. Första passet blev en tur med nya kajaken – min superlätta Citius 51 Classic A+. Är så glad att jag äntligen kommit till skott och skaffat mig en kajak som jag kan hantera själv. Denna väger ca 9 kg och jag kan lyfta och bära den utan problem. Har en havskajak sedan tidigare, men den är alldeles för tung vilket har resulterat i att det inte alls har blivit så mycket paddling som jag önskat. Jag tror att paddlingen blir ett bra komplement till skidåkningen, så nu är min plan att lägga in flera pass i sommar och höst. Har även anmält mig till Dalslands Kanot Maraton – det ska bli riktigt kul att få utmana sig själv i något nytt.

kajak1

Söndagens tur utgick från badplatsen vid Vendelsö Gård i Drevviken, Gudöån, Långsjön via vackra Gammelströmmen, Lillsjön och sedan runt Tyresö-Flaten innan det bar hemåt igen. Det blev en mil där jag testade att köra större delarna i marschfart – det vill säga en hyfsad fart som jag kan hålla en längre tid. Har dock mycket träning kvar innan tekniken sitter och jag kan paddla avslappnat och energieffektivt.
Väl tillbaka fortsatte jag förbi badet i ett lugnare tempo – och njöt av att äntligen få paddla , det är verkligen något speciellt. Men plötsligt, utan förvarning, så tappade jag balansen. Kanske slappnade jag av lite för mycket och kajaken kantrade. Hade hela turen medvetet paddlat nära land, nu var det bara dryga tio meter till en brygga. Vid bryggan så var det bara att lyfta upp kajaken och tömma den på vatten. Inser dock att jag måste testa olika sätt att tömma och kanske komma upp i kajaken ute på öppet vatten för att känna mig säker. Det är tungt att simma med en vattenfylld kajak och inte ha en ordentlig benspark – kanske ett öskar ändå vore något?!
Efter den lilla incidenten körde jag ytterligare en halvtimme innan äventyret var över. Igår var det vila och dagens träningspass blev ett lugnt sådant – MTB. Om en vecka är det dags för första racet på O-ringen i Borås. Tre dagar MTB-O där det avslutande racet är en jaktstart baserad på de två första dagarna. Får hoppas att den ofrivilliga vilan gjort sitt …

ander

kajak_bil

Full fart i Östersund

vallsundet
Backintervaller på tröskel 4 x 10 min uppför Vallsundet.

Drygt 13 träningstimmar avverkade när årets första landslagsläger summerades. Bilade upp för att kunna få med all packning och cykeln. I år bjöd Östersund på både sol, regn och motvind, men som alltid bra och varierande terräng. Och efter en bra månad i bagaget så var jag väl förberedd. Kroppen höll och jag kände mig stark hela lägret.

Träningsupplägget
Torsdag 4/6
Pass 1 | RK A3, tröskel 4 x 10 min backintervaller Vallsundet, 1 h 20 min
Pass 2 | MTB A1, stig och grusväg runt skidstadion och Torråsen, 2 h
Fredag 5/6
Pass 3 | ÖK A2, stakning 3 x 20 min mot Ås och Dille, 2 h
Pass 4 | RF A1, vid Önsjön avslutade med RK, 2 h
Lördag 6/6
Pass 5 | Crosspass ÖK + MTB A1, från Ytterån, via Krokom till Lit, 3 h 30 min
Pass 6 | Styrka, maxtester och core, 1 h
Söndag 7/6
Pass 7 | ÖK A3 Race, Önsjön 8,5 km (29.10), 1 h 10 min

efterrace
Liten samling efter avslutande race på lägrets sista dag.

Extra roligt att vi både på torsdagens tröskelpass och fredagens stakdrag tog laktattester. Man mäter hur mycket mjölksyra man har i blodet efter/under en viss ansträngning. För att veta var mina nivåer ligger har jag mina fystester som jag gjort i Torsby och på Vintersportcentrum som riktmärke. Jag använder även pulsklockan för att hjälpa mig att ligga på rätt puls samt känslan i kroppen.
På torsdagens intervallpass låg jag för högt i laktat, vilket betyder att jag producerade mer mjölksyra än vad kroppen klarar av att transportera bort eller använda som energi. Nu körde jag bara fyra intervaller, men hade jag kört exempelvis tio stycken på samma nivå så hade jag antagligen inte orkat alla, utan varit full med syra och inte haft möjlighet att komma upp i puls. Nu gick alla fyra dragen bra och med hög puls, dock hade det varit bättre att sänka farten och pulsen och därmed ligga lägre i laktat …
Med detta i ryggen så tog jag det betydligt lugnare på fredagens stakdrag och även om jag låg lite högt där med, så var det betydligt bättre. Detta är något som jag tar med mig och verkligen kommer tänka på framöver för att optimera min träning. Insikt – de tuffa tröskel- och intervallpass behöver inte vara lika smärtsamma och de lite längre A2-passen kan också vara något lugnare. Fokusera på känslan i kroppen och under sommaren öka längden på både tröskelpassen och A2-passen.
Lägrets långpass blev ett crosspass med 2.5 h stakning och 1 h cykel i regn och rusk. Men trots att jag körde ensam, så var tankarna positiva och sällskapet av Fredrik som följde mig med bussen och stundtals på min cykel hjälpte till att hålla fokus. Här kan ni se Fredriks lilla filmsnutt från passet.
Ronnie var med som ledare för U-laget och var i sitt esse. Dock fick vi ett pass tillsammans på fredag em och vi njöt av ett lugnt skatepass i sol och vacker natur. Som Ronnie sa: –”Trist dag på kontoret” …

Tråkigt är dock att Anna Maria och Fredrik avgår som förbundskaptener efter tre år. Deras personligheter, erfarenheter och kunskaper är något som jag kommer sakna massor. Den resa som jag gjort tillsammans med dem sedan debuten i landslaget 2012 är makalös och de har varit en av de viktigaste pusselbitarna. Det är tungt och framtiden känns oviss, men jag hoppas att det kommer lösa sig på bästa sätt.

race
Race Önsjön 8,5 km stakning, påhejad av Anna Maria.

onsjon
Lugnt skatepass med Ronnie, sol och vacker omgivning = energi.

Fartfylld helg i Lugnet, Falun

100_2312

För allra första gången i Sverige kördes en stafett i MTB-O i helgen. Det handlade om sprintstafett med 2-mannalag där varje person kör två sträckor var. Haninge SOK ställde upp med två lag, samt två mixade lag tillsammans med andra klubbar. Jag körde med Jennifer Andersson – en duktig tjej från klubben som för några veckor sedan representerade Sverige i JVM i just MTB-O. På plats var också coacherna, serviceteamet och hejarklacken Ronnie & Co.
Jennifer körde sträcka 1 och 3, jag sträcka 2 och 4. Med tanke på att det kan bli lite trångt och stressigt när man ska springa fram till cyklarna gjorde att det kändes som det bästa laguppställningen. Efter teknikstrul på startsträckan så gick det bättre på de tre avslutande sträckorna. Jag låg och tampades om en bronsplats på slutsträckan, men höll ihop det, gjorde bättre vägval och vi slutade trea. Rolig orientering – kuperat och mer stig än vad det brukar vara på MTB-O. Riktigt, riktigt roligt!
Genomgång av cyklar och sedan kamratmiddag med mycket snack som fortsatte i stugan sent in på kvällen innan det var dags att ladda inför söndagens långdistans. Och precis som väntat blev det en tuff utmaning med många höjdmetrar som skulle plockas. Trots att det fanns flera vägval till kontrollerna gjorde terrängen sitt och det blev ett itag på 113 min. Återigen riktigt rolig orientering och en bra helg. Att dessutom få köra upp i min nya bil, en Subaru XV som blev klar i fredags, gjorde det hela ännu lite bättre …

subaru

Lag och resultat
Dam | Jennifer (sträcka 1+3) & Helene (sträcka 2+4) 3:a
Herr | Ola (sträcka 1+3) & Sebastian (sträcka 2+4) 2:a, Johanna (sträcka 1+3) & Jan-Erik Wiberg, Järla (sträcka 2+4) 12:a
Ungdom | Erica Olsson, OK Djerf (sträcka 1+3) & Emil (sträcka 2+4) 1:a

Här finns alla resultaten från lördagens parsprintstafett och söndagens långdistans.

karta-sprintstafett

vaxling

100_2318