Trippelnominerad!

trippel

Den 10 mars 2014 är en dag som jag för alltid kommer att minnas! Den euforiska glädjen när guldbeskedet kom, den enorma stoltheten och obeskrivbara explosionen av känslor. Det är ett ögonblick som inte går att beskriva med ord och jag är för evigt tacksam att jag har fått uppleva den, att jag klarade det …
Och nu händer något som också är väldigt svårt att förstå och ta in. Jag är nominerad till tre av Sveriges finaste idrottsutmärkelser – Årets prestation på Svenska Idrottsgalan, Jerringpriset och Bragdguldet. Wow, det är helt galet!
Att bara vara nominerad är stort och att få vara det tillsammans med några av idrottens storheter och mina sportsliga förebilder är större, men störst av allt är nog ändå att en idrottare med funktionshinder finns med i resonemanget bland jurymedlemmar och idrottsakademier i alla tre utmärkelserna. Det är häftigt!
Vinnaren av Bragdguldet och Årets prestation utses av en jury, även om ni kan gå in och säga er mening. Dock behöver jag er hjälp med att rösta på Jerringpriset. Vinnaren utses av er – så sprid gärna till alla ni känner, bekanta och vänner …

Jerringpriset – här kan ni rösta!

Här finns lite mer information om nomineringarna.
Radiosporten Jerringpriset
SvD Bragdguldet
Svenska Idrottsgalan ”Årets Prestation”

Skärmavbild 2014-11-28 kl. 12.10.36

Pappersarbete …

ipc-xc

Det är snart tävlingssäsong igen och jag ser verkligen fram emot den första världscuptävlingen i Vuokatti i mitten av december. Dock är det lite som behöver fixas för att jag ska få ställa upp och det är redovisningen av den utrustning som jag tänker tävla på i år. IPC (International Paralympic Committée) har tydliga regler för vilka hjälpmedel man får använda.
För er som följer min blogg så läste ni säkert om att jag fick tävlingsförbud i oktober 2013 på den fot som jag tänkt använda på Paralympics – något som ställde till det rejält, både mentalt och fysiskt (justering av åkteknik). Tack vare mina kontakter och Centri fick jag fram en standardfot som uppfyllde både mina önskemål och klarade IPC:s regelverk. För att slippa liknande eller andra incidenter i fortsättningen håller IPC nu på att bygga upp ett register över alla atleter och deras utrustning. Så, innan den 15 november måste jag skicka in ett formulär samt ett antal fotografier till IPC. Detta är ett krav för att jag ska få tävla internationellt kommande säsong.
Förutom det så har jag skrivit ett brev till den kommitté som har hand klassificeringen inom IPC. Jag tycker att procentsatsen – dvs det ”handikapp” jag tävlar med och som gör att jag kan tävla mot andra stående tjejer, som saknar kanske en arm – i skate/free technique i min klass inte är rättvis. Den behöver ses över för att jag och andra med samma funktionsnedsättning ska kunna tävla på mer lika villkor. Då benen är så viktiga i skate, så bör procenten ligga lägre än i klassiskt, men så är inte fallet idag. Jag håller tummarna för att de lyssnar och justerar procentsatsen för skate i min klass, LW2 – kanske inte till denna säsong, men till nästa …

Världscupavslutning i Oberstdorf

IMG_4922

Direkt efter Vuokatti åkte jag, Albin och Zebben till Oberstdorf och den stundande världscupavslutningen. Lite tokigt att det redan är dags för säsongens sista tävlingar i IPC Nordic Skiing innan januari ens övergått till februari … Tur dock att snön och kylan äntligen har hittat till Stockholm, då blir säkert de flesta av planerade tävlingar i distriktet av. För det är så att det saknas lite fler race för att få kroppen i tävlingsform – träningen och grunden finns där.
I fredags var det långdistans 15 km skate. Valde att köra klassiskt – dels för att få köra Paralypmicsdistansen, dels för att jag tror att jag tjänar på att göra det. Det blev ett tufft lopp – blötsnö med nederbörd och två rejäla utförslöpor – och jag slet och kämpade på allt jag hade. Men det saknas fortfarande fart! Den tuffa banan krävde sina offer, ett antal åkare fick tyvärr uppsöka sjukhus.
Till dagens skatesprint hade tävlingsledningen valt att ändra banan, den ursprungliga bansträckningen ansågs inte tillräckligt säker. Och dagen lopp gick mycket bättre. Attityd, kropp och före var bättre och jag var nöjd när jag gick i mål. Men sen kom besvikelsen – missade semifinalen med ynka fem sekunder. Jag tyckte att det kändes så bra och blev riktig förbannad att det inte räckte …
Dagens räddades lite av att Zebastian och Albin tog en bronsplats och att kroppen känns piggare. Imorgon är det dags för 5 km klassikt och jag hoppas på revansch …

20140115_155236

20140114_103306

20140115_124312