Säsongen 2012/13

För ett och ett halvt år sedan bestämde jag mig för att göra en rejäl satsning mot Paralympics 2014, utan att ha en aning om den var rimlig eller inte. Nu vet jag …

medaljer_just

Världscupdebuten i Vuokatti i december blev mitt första tävling mot likasinnande och en test av min kapacitet jämfört med mina konkurrenter, men även en första indikation på om Paralympics 2014 var ett nåbart mål. Osäker på hur jag skulle stå mig gav mitt första lopp – 5 km klassiskt – ett toppenbesked. Jag kom femma.
Sverige kunde för första gången på länge ställa upp med ett stafettlag och det blev nästa spännande race. Efter lite trixande och procenträkning visade det sig ett enda sättet att komma under 330% var att låta mig och Zebastian/Albin åka två sträckor var. Sagt och gjort, så blev det och vi åkte till oss en seger! Att kliva högst upp på pallen i min världscupdebut var lika fantastiskt som oväntat.
Det blev ingen världscup i USA för mig i januari, men jag passade istället på att tävla på hemmaplan. Körde lite kortare lopp än jag var van vid och presterade på topp. Bland annat tog jag DM-brons på stafetten tillsammans med klubbkompisen Johanna Almlund och DM-guld på parsprintstafetten i lag med Sara Eskilsson.
Individuellt presterade jag också bättre än tidigare säsonger, bland annat tog jag silver på stakloppet Tjejskidan över 15 km. Att jag hävdar mig så bra i tävlingar mot icke funktionshindrade är inspirerande och ger mersmak.
Men säsongens stora mål var ju trots allt VM på hemmaplan, i Sollefteå. Kom dit med förhoppningen att vi skulle kunna försvara vårt stafettguld från Vuokatti, men det visade sig vara lite svårare än jag trodde. Med toppade lag från de andra länderna mötte vi hårt motstånd och med våra två olyckliga fall räckte det inte denna gång, tyvärr. Det blev en snöplig fjärdeplats. Men VM skulle ändå bli ett ofattbart mästerskap för min del.
Första racet var den klassiska sprinten. På en bana som jag inte alls trivdes med, som jag nötte om och om igen för att hitta den perfekta linjen, skrällde jag till och tog guld! Trots ett fall i både kvalet och semin tog jag mig relativt enkelt till final. Väl i finalen stod jag på benen och tack vare stark stakning gled ensam jag över mållinjen som etta – bäst i världen! Det var nog lika överraskande för mig som alla andra runt omkring, så ofattbart, så stort.
Nästa glädjeyra kom på mästerskapets sista lopp – 5 km klassiskt. Med ett perfekt disponerat lopp och bra skidor räckte det till brons och jag åkte hem med två tunga medaljer och ett stärkt självförtroende i bagaget.
En vecka senare bar det iväg till Sochi för världscupavslutning och för-Paralympics – test av banor och distanser samt rekognosering av omgivning. Och min säsongsavslutning blev den bästa tänkbara – jag tog silver på långdistansen! Den distans som jag trodde på och som jag hoppades skulle passa mig.
Att får köra ett ”testrace” på min stafettsträcka kändes också skönt. När det gäller skate har jag dock massor att utveckla för att kunna hävda mig. Passade även på skaffa mig så mycket info som möjligt om banor, backar, utförslöpor och kurvdosering – allt för att förberedelserna ska bli så bra som möjligt. Vi fick också uppleva de flesta tänkbara fören och väderförhållanden. Jag har mycket att jobba på, att förbättra och att finslipa om jag ska stå högst upp på pallen nästa år. För det är målet och nu vet jag att det är rimligt …

Jag tar med mig en säsong där jag har presterat bättre än jag vågade drömma om och motivationen är starkare än någonsin. Jag är fortfarande lite överväldigad, men samtidigt oerhört stolt över årets prestationer! Och med den otroliga stöttningen som jag får av Ronnie, landslaget och andra i min omgivning kan detta bli hur bra som helst. Tack alla för en fantastiskt säsong!

2 thoughts on “Säsongen 2012/13

  1. Jag tycker du är helt otrolig!!!! Så roligt att läsa hur du laddar och peppar dig själv inför vad som komma ska. Med sådana som du på näthinnan så inser jag att allt är möjligt!
    Keep on 🙂

  2. Ja, vem kunde då ana? Fast de som känner dig det allra minsta och vet din vilja, din beslutsamhet och målmedvetenhet…. kanske anade vi ändå! Klart vi gjorde! Otroligt och fantastiskt och TACK för allt du och dina lagkamrater bjudit på denna säsong! Jag är stolt att känna dig! KRAM

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s